Tålamod är en dygd jag ibland finner svår…

Sedan jag flyttade till Östersund har jag inte riktigt lika ofta brytt mig om att se om en bok finns inne innan jag går till biblioteket – i jämförelse med när jag bodde på campus i Växjö finns de allt som oftast inne. Därför blev jag lite småsur när jag häromdagen – för första gången – blev tvungen att lämna tillbaka en bok för att någon annan ville ha den. Det var Stephen Kings It och jag var ungefär halvvägs, den är spännande som få och självklart riktigt, riktigt bra och precis så  skrämmande en King ska vara. Självklart blir det mitt i just en sådan bok jag första gången måste tampas med det jobbiga att lämna tillbaka den innan den är färdigläst. Innan jag dessutom hunnit med att reservera om den har två stycken hunnit reservera den före mig. Jaha, tänkte jag, jag hittar väl några andra böcker att låna då. Men för en gångs skull är alla utlånade.

Dagens I-landsproblem, jag vet. Men jag kan inte låta bli att fundera över – med tanke på att jag en gång tidigare behövt reservera en bok i Östersund på över ett år och jag nu har tre reservationer på en gång – om det lilla ödet kände för att spela mig ett spratt?

Fast i läsningen

Jag har knappt märkt veckan som gått, jag har varit helt – trollbunden får väl anses vara ett passande ord – av serien om Isfolket av Margit Sandemo. Jag har också läst Bläckhjärta av Cornelia Funke och är mitt i Ondvinter av Anders Björkelid. När väl den något udda berättarformen i den senare boken sjunkit in, är den riktigt, riktigt bra!

Jag måste också fråga, är det verkligen fredag idag? Jag har jobbat måndag, tisdag och onsdag och har varit ledig och hemma med mina böcker torsdag och fredag. Idag känns det som söndag, eftersom jag jobbar hela helgen och dessutom måndag och tisdag nästa vecka. Igår vet jag dock att det var torsdag, för jag var hos Jenna och såg andäktigt på The Vampire Diaries. Kort sagt, en förvirrad boknörds bekännelse: jag har helt enkelt ingen koll för tillfället.