Bokfrågornas ABC – Ö

Så var det dags för sista bokstaven i Lilla O:s Bokstavsutmaning! Tack till Lilla O för en väldigt rolig utmaning!

1. Berätta om en bok med övernaturliga inslag.

Jag har precis läst ut Sarah Waters The Little Stranger och utan att avslöja för mycket fanns det en del övernaturliga inslag. Eller? Precis ett så härligt exempel där övernaturligheten stannar vid just en diffus övernaturlighet och inte dras fram i ljuset med en massa tråkiga förklaringar. Jag älskade boken och kommer nog skriva en översvallande recension inom en snar framtid.

2. Berätta om en bok som innehåller en viktig överenskommelse.

I Christopher Marlowes The Tragical History of the Life and Death of Doctor Faustus samt Goethes senare verk Faust ingår Faust en pakt med Djävulen, eller Mefistofeles. Faust ska få uppleva livets goda mot att han i slutet av sitt liv ger Mefistofeles sin själ. Många år sedan jag läste den (Goethes), men jag minns att jag var ganska fascinerad.

3. Berätta om en bok som innehåller en rejäl överraskning.

Jag blev rejält överraskad i slutet av Harry Potter and the Philosopher’s Stone när Harry har tagit sig ner till gömstället för De Vises Sten och både han och läsaren (i alla fall jag!) är helt hundra på att han ska träffa Snape där men det är inte alls Snape utan Quirell.

4. Vilka tre böcker står överst på din önskelista?

Anders Fager – Svenska kulter

Andrew Taylor – Bleeding Heart Square

Audrey Niffenegger – Her fearful symmetry

The short second life of Bree Tanner – Stephenie Meyer

An Eclipse Novella – så är undertiteln till Stephenie Meyers nya bok och sannerligen är den med sina 178 sidor inte mer än en novell om man jämför med de tegelstenar framförallt tredje och fjärde boken i Twilight- serien var. Men på något sätt behövs inte mer eftersom Brees ”andra” liv var just fruktansvärt kort, och det är med de premisserna faktiskt imponerande vilken tät och innehållsrik berättelse det ändå är.

För den som inte är invigd i Twilight så handlar Bree Tanner om en vampyr vi för första gången får möta i Eclipse, ett oerhört kort möte men ändå ett som som man faktiskt kommer ihåg. Brees liv var varken vackert eller långt och det i samstämmighet med titeln sätter ju ett självklart öde och slut på boken redan på förhand. Det blir inget lyckligt slut för Bree Tanner.

Inte blir det en kärlekssaga á la Bella och Edward, det heller om nu någon hade trott det. Istället ägnar sig Meyer här uteslutande åt vampyrer och deras blodtörstiga leverne när de som allra nyast – newborns. Grundhistorien känner man redan från Eclipse, Bree ingår i en vampyrarmé skapad av den hämndgiriga Victoria och hennes medhjälpare Riley, en armé vars mål är att ta död på Bella och the Cullens.

Jag tycker om den mycket mörkare ton som Bree Tanner är skriven i. Inte bara känns det så för att Brees öde från början är beseglat, det finns knappt någon kärlek eller glädje alls i boken, inte mer än en snabbt övergående känsla som knappt hinner registreras hos Bree, än mindre hos läsaren. En möjlig väg ut som stängs fortare än den öppnats.

Samtidigt är det på något sätt inte riktigt tillräckligt, heller. Allrahelst vill jag ha mina vampyrböcker sådär lagom (alldeles för mycket) blodtörstiga, hårresande och vidriga, Stephenie Meyer är ett undantag för att kärlekshistorien är så fantastisk mellan Bella och Edward. Bree Tanner lägger sig någonstans där emellan, det är definitivt ingen kärlekshistoria men det är inget man blir mörkrädd för, heller. Jag har svårt att jämföra det med något annat jag tidigare läst om vampyrer och jag hetsläste den inte direkt. Den är inte särskilt spännande och ibland, särskilt i början och i mitten, nästan lite tråkig. Läsvärd, javisst, men kanske inte om det inte hade varit för hela Twilight– aspekten?

Som kanske märks är jag lite sådär lagom kluven. Men å andra sidan, behöver man verkligen placera in litteraturen någonstans på kartan? Räcker det inte med att en bok berättar en spännande – om än något sorglig – livshistoria, en annorlunda vinkling på en väldigt just nu omskriven genre?

Jo, åtminstone i fallet Bree Tanner gör det faktiskt det.