Häxmästaren – halvtidsrapport

Jag är just nu fast i Peter Bergtings Legenden om Morwhayle – Häxmästaren. Den känns lite som första boken i en serie med mycket man inte får svar på men jag gillar den!

Två frågor har dock dykt upp under läsningen. Den första är, kan drakar spinna? Jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till uttrycket att draken ”spann av välbehag” – jag kan inte låta bli att tänka på en katt och det är ju inte så skrämmande. Jag vet att han säkert inte menar att han spann rent bokstavligt utan att det är ett uttryck för välbehag men det känns ändå lite… malplacerat?

Den andra är ett citat som dyker upp i boken och som jag grubblar på: Klockan är två och allt är väl. Det står inte att det är ett citat men jag vet, åh jag vet!, att jag har läst det – eller hört det i en film. Hjälp mig, vilken? På något sätt simmar den tecknade Robin Hood upp i hjärnan men jag vet inte om jag är ute och cyklar.

Häxmästaren – halvtidsrapport

Jag är just nu fast i Peter Bergtings Legenden om Morwhayle – Häxmästaren. Den känns lite som första boken i en serie med mycket man inte får svar på men jag gillar den!

Två frågor har dock dykt upp under läsningen. Den första är, kan drakar spinna? Jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till uttrycket att draken ”spann av välbehag” – jag kan inte låta bli att tänka på en katt och det är ju inte så skrämmande. Jag vet att han säkert inte menar att han spann rent bokstavligt utan att det är ett uttryck för välbehag men det känns ändå lite… malplacerat?

Den andra är ett citat som dyker upp i boken och som jag grubblar på: Klockan är två och allt är väl. Det står inte att det är ett citat men jag vet, åh jag vet!, att jag har läst det – eller hört det i en film. Hjälp mig, vilken? På något sätt simmar den tecknade Robin Hood upp i hjärnan men jag vet inte om jag är ute och cyklar.

Något mer om Nobelpriset

Jag tycker det var bra att Tomas Tranströmer fick priset, och himla kul att det var en svensk, när det nu måste vara en gubbe som Dark Places-Helena skrev. Nästa år ser jag gärna också att det är en kvinna som får priset, varför inte Margaret Atwood, Maryse Condé eller Joyce Carol Oates?

Statistiken för kvinnliga pristagare är rent ut sagt vedervärdig. Sedan Nobelpriset började delas ut 1901 har tolv kvinnor fått priset. Sex av dem har fått priset de senaste tjugo åren men let’s face it, sex stycken på tjugo år är inte heller särskilt mycket.

Däremot är jag emot kvotering och jag tycker inte en kvinna, eller någon från ett särskilt land, ska få det bara för att man är kvinna eller har en viss landstillhörighet. Jag hade inte velat bli inkvoterad utan bli uppmärksammad för mina förtjänster.

Vad tycker ni?