Tre till hyllvärmarböcker förpassade till historien

Hyllvärmarprojektet har verkligen gått över förväntan, det är riktigt roligt att läsa böcker som bara stått och dammat. Några pärlor har det blivit (Strändernas svall och Pappa Långben bland andra) men framförallt har jag hittills fått flera bekräftelser på just varför de där böckerna stått och värmt hyllan: många av dem är inte min grej. Men nu vet jag det! Många har jag rensat ut och gett till släkt och vänner – som har annan boksmak än mig – eller gjort mig av med på loppis och därmed fått mer plats i bokhyllan för framtida, bättre inköp (när köpstoppet är slut, såklart). Boknördslogik, igen.

Hursomhelst. Andra omgången hyllvärmare är nu läst, dessa tre var det:

Den godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren av Phillip Pullman. Just den här boken hör definitivt till pärlorna som har fått stanna i hyllan – en subtilt kritisk tolkning av Nya testamentets berättelser om Jesus som var verkligt intressant. Drygt ett år har den värmt hyllan.

Tankar från sängkanten. Jag har läst en hel del Marian Keyes i mina dagar, men det här var den första novell- krönike- och kåserisamlingen. Jag kan säga att jag kommer hålla mig till hennes romaner i fortsättningen, endast en novell och ett kåseri var värt besväret. Den här boken stod i hyllan i nästan två år.

Den tredje och sista boken var första delen i en trilogi – Bernard Cornwells Det sista kungadömet. Det var en helt okej bok – jag kommer nog läsa fortsättningen (del två är en till hyllvärmare!) men det var inget som fick mig att hoppa högt av glädje. Den har, liksom del två, varit oläst i snart fyra år i hyllan.

Det sista kungadömet – Bernard Cornwell

Det sista kungadömet är en bok i Projekt Kill Hyllvärmare som går ut på att läsa de där böckerna i hyllan som – ja, bara står och värmer. Just den här har stått och dammat i min bokhylla i snart fyra år. Precis som instiftaren Ord och inga visor läser jag mina hyllvärmare i omgångar och det här är tredje och sista boken i andra omgången.

Det är också första delen i en trilogi om 800- talets England och jag är faktiskt nyfiken på att läsa fortsättningen – som jag alldeles nyligen upptäckte var en till hyllvärmare som jag inte ens vetat om att jag hade. Förstår ni behovet att det här projektet?

Nåväl. I berättelsens centrum finns Uthred, en hövdingason som tas tillfånga av danerna när han är nio år. I något slags Stockholmssyndrom finner han stor sympati för danernas sätt att leva och framförallt för jarl Ragnar som var den som kidnappade honom, men han är också kluven till sin engelska bakgrund och vill hämnas sin mördade far.

Jag gillar historiska romaner, framförallt sådana som lyckas peta in lite humor och ironi i texten också och det gör Cornwell. Det här är ingen bok som förändrade min världsbild men den – för att vara krass – fungerar.