Tre litteraturmammor

Söndagens festligheter till ära vill Lyran denna veckan ha tips på tre böcker med minnesvärda mammor i. Jag letade i minnet (och läslistorna) och hittade tre ganska olika mammor.

1. Egentligen handlar I taket lyser stjärnorna mest om Jenna men mycket om Jennas förhållande till sin cancersjuka mamma. Det här är en fantastiskt vacker, sorglig och alldeles underbar bok.

2. Precis som thecuriuoscaseofthebooks tycker jag mycket om Molly Weasley i Harry Potter. Molly är en väldigt moderlig mamma som har fullt upp med sina sju barn men som ändå välkomnar Harry som en extra son. Molly Weasley har bjudit på både skratt och tårar genom sju böcker, och bara en liten smula irritation i sjunde boken när hon gör det så svårt för Ron, Hermione och Harry att smida planer i ensamhet.

3. Den tredje mamman jag tänkte berätta om är Kevins mamma, Eva Khatchadourian, i Lionel Shrivers fantastiska Vi måste prata om Kevin. Boken är otroligt bra men också väldigt tung och obehaglig, den försöker förklara vad som kan få ett barn att skjuta och döda sina klasskamrater. Ingen pekas ut som ensam skyldig och ingen egentligen förklaring kan ges men de funderingar som väcks under läsningen är många och intressanta. Eva Khatchadourian försöker ge sin sida av historien genom en serie brev till Kevins far och bilden som ges av ett moderskap och ett barns uppväxt är mångsidig, svårtolkad och mycket intressant.

En oplanerad lässvacka

I anslutning till mitt inlägg om att planera sin läsning kollade jag över hur många böcker jag läst i maj månad. Döm om min förvåning när läslistan bestod av ynka två böcker och maj är snart slut – det måste vara mitt absoluta bottenrekord någonsin för en månad och ändå har det inte direkt känts som om jag har en lässvacka. Jag har haft för mycket för mig både för att läsa och för att hinna märka av att jag inte har hunnit läsa – om ni förstår vad jag menar. Jag vill läsa, men nytt jobb, förkylning och ökad träning och andra saker som livet bjudit på har totalt hindrat mig från att plocka upp en bok. De enda gånger jag verkligen hunnit sitta ner och njuta av läsningen har varit när jag läst i Stephen Kings Full dark, no stars som är alldeles fantastisk men som jag gärna vill spara på och därför läser en novell i taget med långa mellanrum.

Ändå har jag så fina böcker på sängbordet som Justin Evans The White Devil och Andrew Pypers The Guardians – och jag är mitt inne i Jellicoe Road som jag gillar men som jag ändå inte sträckläst.

Jag hoppas någon av böckerna är tillräckligt fantastisk för att dra mig ur lässvackan. Hur gör ni för att komma ur lässvackor?