Giftermålen – Doris Lessing

Det här är den andra boken i fjärde omgången av Projekt Kill Hyllvärmare, jag läser alltså hyllvärmare tre i taget för att det inte ska bli för mastigt och Giftermålen har stått i min hylla i drygt ett år.

Giftermålen är andra delen i den fristående science fiction- serien Shikasta av nobelpristagaren Doris Lessing. Det är också den första boken jag läser av Lessing, men det kommer nog bli fler för jag är nyfiken på hennes författarskap.

Även om serien går under sf- kategorin är det egentligen inte så mycket traditionell science-fiction att tala om, snarare känns det som en täckmantel för ganska mycket New Age-filosofi och tankar om livet och kärlek. Världen historien befinner sig i är uppdelad i Zon Två, Tre, Fyra och Fem och berättelsen kretsar kring att Al*Ith från Zon Tre tvingas till ett äktenskap med Ben*Ata i Zon Fyra.

Böckerna lanseras som fristående men kanske hade man ändå behövt börja med den första för jag kom aldrig riktigt in i berättelsen och funderade mest på hur världen egentligen ser ut – det ges visserligen viss landskapsbeskrivning men allting utspelar sig i en okänd tid och värld och med Beskyddarna som vakar över alltihop utan att någonsin ge sig till känna. Bitvis är det fina tankar Lessing kommer med men det är lite för flummigt och ostrukturerat för min del – att det inte finns kapitel och knappt ens styckeindelning hjälper faktiskt inte heller. Nej, Giftermålen får nog bli en av de där hyllvärmarna som lämnas bort till grannar eller bokbytardagar.

Dagens bibliotekskonversation

I helgen var jag och lånade min sommarläsningshög på biblioteket (bildbevis kommer!) och hade den mest udda konversation med en av bibliotekarierna. Som vanligt lånade jag i min favoritutlåningsautomat (den finns alldeles vid de engelska böckerna och är således alltid nära till hans, dessutom är det aldrig någon kö som det är vid de som är vid utgången), men det var något knas med den så jag travade iväg och haffade en bibliotekarie:

– Vilken utlåningsapparat?
– Den vid den engelska litteraturen.
– Jaha, finns det en utlåningsmaskin där?
– Ehh, ja?

Till saken hör att vårat bibliotek inte direkt är stort. Det är faktiskt vad man skulle kunna kalla ganska litet. Springer man för mycket på biblioteket om man vet mer om det än bibliotekarierna gör?