[Geim] – Anders de la Motte

[Geim] var boken som gjorde att jag bröt mitt nästan-årslånga köpstopp för andra gången. Inte för att det var en bok jag suktat efter särskilt länge och bara var tvungen att ha, utan mest för att vi skulle tillbringa en helg i sommarstugan och jag kände mig på lördagen inte alls lockad att läsa någon av de böcker jag hade med mig.

Så kunde jag ju inte ha det. [Geim] inhandlades på Konsum och den var precis vad jag ville ha just då: Spännande och kravlös. Med det inte sagt att den var dålig – jag sträckläste den ju faktiskt – men den var inte speciellt mycket mer än en thriller som underhöll för stunden utan att lämna några särskilda spår efter sig.

Den handlar om HP, en obotlig slacker och smågangster som hittar en splitter ny mobiltelefon på tunnelbanan, en telefon som frågar om han vill spela. Spelet går ut på att genomföra uppdrag som blir allt svårare och mer riskfyllda och HP är precis typen som faller för det.

Det finns två uppföljare till [Geim], [Buzz] och [Bubble]. Om jag kommer läsa dem? Tja, om jag har ytterligare en dag i sommarstugan utan något vettigt att läsa och hittar dem på rea på Konsum. Eller liknande.