Snabbt är bra?

Jag har precis läst ut J. K. Rowlings nyaste bok, tillika hennes första vuxenbok – The Casual Vacancy. Den kom ut på engelska i september och redan den 22 november dyker den upp på svenska. Det snabba översättningsarbetet beror på att inte mindre än sex översättare jobbat med boken samtidigt.

Jag vet väldigt lite (ingenting) om översättningsbranschen och hur det är att översätta en bok så jag tänker inte försöka påstå att jag kan säga något om det. Men en fundering som helt spontant dyker upp – blir verkligen översättningen lika bra med sex översättare som med en? Framförallt – är inte risken att översättarnas stilar är så olika att texten blir knasig och oregelbunden?

Jag förstår tanken att boken ska ut till läsarna så fort som möjligt men jag vet att om jag skulle ha läst den på svenska istället för engelska hade jag hellre väntat ett tag om det betydde att översättningen blev bättre.

Vad tycker ni om det här?

Imorgon recenserar jag The Casual Vacancy här i bloggen – kolla gärna in då!

Nyutgivning av Maria Lang i vår!

Ska det vara deckare, så ska det vara pusseldeckare. Åtminstone enligt den här bloggen (om det inte är blodiga seriemördarhistorier inblandade men då brukar det kallas thriller).

Agatha Christie, helst. Eller Maria Lang. Något jag länge undrat är varför det aldrig görs en nyutgivning av Maria Langs underbara deckare. Men nu är det tydligen på gång (är jag den enda som har missat det?) – hos Norstedts kan man läsa att åtminstone tre Maria Lang kommer ges ut i vår. Woho! Hoppas att det är fler på gång!

Böckerna ifråga är Mördaren ljuger inte ensam, Inte flera mord och Farligt att förtära. Riktigt fina framsidor har de fått också!