Arbetarlitteratur på 1 maj

1 maj är arbetarrörelsens högtidsdag, en dag som funnits sedan 1890 och som fortfarande högtidlighålls med demonstrationer för arbetares rätt. Jag har läst och tyckt om oerhört mycket arbetarlitteratur, som definieras som litteratur skriven av författare vilka själva har arbetarbakgrund, och som skildrar livet som arbetare. Men till arbetarlitteratur torde också räknas böcker som skildrar arbetarlivet oavsett var författaren kommer ifrån. Arbetarlitteratur, eller proletärlitteratur, är en stor och bred genre och jag tänkte idag endast nämna några av mina favoriter.

Moa Martinson är, i min åsikt, en av de viktigaste och bästa författarna av arbetarlitteratur. Hon synliggör inte bara arbetarnas, utan också kvinnornas, liv på ett gripande och fantastiskt välskrivet sätt i bokserien som börjar med Kvinnor och äppelträd. Radikal för sin tid, frispråkig om kvinnor. Lika självklar är Harry Martinson, med den fantastiska Nässlorna blomma.

Kanske kan Vilhelm Moberg på något sätt tänkas tillhöra skaran av arbetarförfattare, även om hans Utvandrarserie berättar om bönder och inte industriarbetare. Ett klassiskt verk är det ändå. Jag tyckte också väldigt mycket om Per Anders Fogelström Mina drömmars stadserie, eländig och vackert skriven om livet i storstaden för en fattig familj. Idag, på 1 maj, börjar jag lyssna på Vävarnas barn, en annan Fogelström- serie som också utspelar sig i Stockholm.

Ändå är min allra största favorit bland arbetarlitteraturen en bokserie som skrivits i nutid och som inte lika ofta som ovanstående talas om i samband med arbetarlitteratur. Alldeles särskilt den vill jag tala om just på 1 maj, för den tar avstamp i den stora strejken på sågverken i Sundsvall 1879. Det är Vibeke Olssons serie om Bricken som börjar med Sågverksungen, och aldrig har jag känt mig så nära en arbeterska som jag gör med Bricken. Att följa Bricken är att arbeta som spånflicka, att följa med i dagsbestyren som att laga gröt och koka kaffe till kostkarlarna. Att försöka visa att en duger på sågverket, även om en är flicka. Jag älskar dem. Jag har hittills läst de tre första böckerna: Sågverksungen, Bricken på Svartvik och Sågspån och eld.

Just nu läser jag Svälten, som kanske inte kan räknas till genren och dessutom är en facklitterär bok men som ändå gräver djupt i arbetares och bönders villkor under mitten av 1800- talet och framåt, med avstamp i nödåret 1867. En oerhört intressant och välskriven bok som fick Augustpriset 2018 i fackboksklassen för vuxna.

Det finns förstås även arbetarlitteratur skriven i modern tid, som skildrar den samtid vi nu lever i – eller kanske åtminstone de senaste årtiondena. Jag har inte läst särskilt mycket av sådana böcker men namn som kan nämnas är Susanna Alakoski, Eija Hetekivi Olsson, Elsie Johansson, Åsa Lindeborg, Kristian Lundberg och Aino Trossell. Har du läst? Vilken rekommenderar du?