Abbadon’s Gate – tredje delen i The Expanse

Abbadon”, enligt Bibelns gamla testamente en avgrund att likställa med dödsriket – i det nya, avgrundens ängel. Kanske finns lite av både i Abbadon’s Gate.

Här är det människan som orsakat sitt förfall ned i Abbadons avgrund, lika arrogant i rymden som på jorden. När jordens resurser är slut tittar vi ut mot rymden, de ofattbara ljusår som finns där och, kanske, beboeliga världar. Vi är verkligen parasiter.

James S. A. Coreys fantastiska rymdepos The Expanse fångar detta oerhört väl: människans nyfikenhet och vilja att härska, även i en rymd som vi omöjligt kan äga. Det är inte konstigt att framtidens kolonisatörer ständigt balanserar på gränsen till ett krig, uppenbarligen har vi inte lärt oss något. När det ständiga hotet, the protomolecule, började härja i Leviathan wake slåss Jorden, Mars och Outer Planets Alliance med varandra för makten över den istället för med varandra. När protomolekylen i Abbadon’s Gate förflyttar sig till Uranus omloppsbana och skapar en massiv portal in till något helt okänt blir de tvingade att försöka samarbeta. Samtidigt som Holden hamnar, minst sagt, i klistret – igen.

De ständiga bibliska referenserna är inte en tillfällighet. The Expanse är storvulen rymdopera men också något mer med sina frågor om religion och människans blotta existens. Abbadon’s Gate är, i min mening, den bästa boken i serien hittills. Jag älskade första delen, Leviathan Wakes, tyckte andra delen Caliban’s War var helt okej men här skriver James S. A. Corey (som är en pseudonym för två författare) på en helt ny nivå. Lika delar filosofiska funderingar, lika delar massiv rymdaction och lika delar trovärdighet i tekniken – det senaste är nästan det viktigaste. I Abbadon’s Gate finns också betydligt bättre representation av olika sorters människor än i många andra fantasy- och science- fiction- romaner vilket inte minst bidrar till det höga betyget.

De flesta böckerna finns att köpa men Abbadon’s Gate hittar jag bara som e-bok på Bokus och som box med de tre första böckerna. De finns dock säkert på ditt bibliotek – det är en mycket omtyckt serie som också har blivit en TV-serie och egentligen väntar jag bara på den svenska översättningen. Fast kanske inte Space Opera är en särskilt stor genre på svenska? Inte heller Ann Leckies välkända och hyllade Ancillary Justice verkar finnas i svensk översättning. Nåväl. Kanske vaknar svenska förlag snart.

Kommentera