Att säga det med ord

9185763209Tycker du inte det är konstigt att vi har en bokstav i alfabetet som ingen använder? Den står för en tjugosjättedel av vårt språks möjligheter och vi låter den tyna bort. Om du och jag ville förändra världen på riktigt borde vi uppfinna fler ord som börjar på x.

Till formen påminner Liten parlör för älskande delvis om Jeanette Wintersons Written on the body, även här är det ett anonymt jag som tilltalar ett anonymt älskande du. Men delvis är den ändå olik allt annat jag har läst.

Jag älskar ord. Bokstavskombinationer kan ibland vara hänförande och i Liten parlör för älskande är de just så ganska ofta. Och det är orden som gör det. För om karaktärerna i Written on the body verkade klättra ur boksidorna och klänga på mitt hjärtas väggar, så är karaktärerna i Liten parlör för älskande ungefär lika bleka som boksidorna de snällt stannar i. Det är från början, och till slutet, orden och språket som verkligen fängslar mig. Det är små ögonblick av total förälskelse eller grundlös sorg som drabbar mig rätt i mellangärdet, meningar som är så perfekt sammansatta och ändå så enkla att jag nästan börjar gråta åt allt det vackra.

Samtidigt måste jag ta in den här boken i väldigt små doser. Kanske är det min cyniska sida som emellanåt kippar efter luft som en fisk på torra land men om jag läser mer än ett par sidor åt gången blir kärleken till fluff som står mig upp i halsen istället för att linda sig vackert runt magtrakten. För mig var det här en bok att älska, men en bok att älska när jag var trött på kvällen och bara orkade läsa en liten stund. När jag hade fem minuter över på jobbet – eller en minut i busskön.

Du hade astma när du var liten, måste gå runt med en  inhalator. Men när du blev äldre växte det bort. Du kunde springa kilometervis och det var bra. Ibland är jag rädd att samma sak ska hända mig, fast tvärtom. Ju äldre jag blir, desto mer tappar jag andan.

Andra som läst: Vargnatts bokhylla, CRM Nilsson, Ylvas läsdagbok, Nilmas bokhylla, Bokhora, Annas bokblogg,

Kommentera