Author Archives: Eli

Världsutmaning 2018 – tipsa mig!

Under flera års tid har jag skippat allt vad läsutmaningar heter, då den mesta orken ha fått gå till att läsa överhuvudtaget. Men nu, efter jul- nyårs- och trettonhelgen då jag sammanlagt läste sex böcker, börjar det klia i fingrarna att faktiskt utmana mig själv igen.

Det blir två utmaningar i år, den första kommer handla om världslitteratur. Jag brukar ofta säga till mig själv att jag vill läsa fler böcker från världens alla hörn, men jag lyckas ändå inte göra det. Under 2017 läste jag böcker från 10 länder i 5 världsdelar, 2018 blir målet att läsa minst en bok från varje världsdel och böcker från minst 12 länder (en och samma bok kan göra att båda kraven uppfylls).

Framförallt skulle jag vilja läsa böcker i mina favoritgenres fantasy och science-fiction som är skrivna av författare från andra länder än Sverige, England och USA. Jag har tar jättegärna emot tips!

Har ni också en världsutmaning? Berätta, eller haka på denna!

Jag startar utmaningen genom att även ta mig an lite hyllvärmare. Det här är de böcker jag hade i min att-läsa hög som var från lite olika länder. De kommer jag att prioritera men fler kommer tillkomma, förstås.

Genuine Fraud – E. Lockhart

Genuine Fraud, eller Fejk som blev den svenska titeln, bör helst läsas i ett sträck. Inte bara för spänningens skull, eller för svårigheten att lägga den ifrån sig, utan för att det helt enkelt inte finns något annat sätt att göra det på.

Jule är kanske så falsk det går att vara. Vem hon egentligen är, det är svårt att veta. Hon definierar sitt liv genom andra människor, låter deras historier gå under sin egen hud, anpassar sig efter hur de valt att leva sitt liv. Ständigt på flykt, ständigt rädd att bli påkommen. Genuine Fraud utspelar sig baklänges. Den inleds när Jules just verkar ha lyckats med sitt bedrägeri och letar sig bakåt i historien, söker efter vart det gick fel och efter vem Jule egentligen är. Det är spännande, men mer än det så är det ett intressant utforskande av vilka protagonister och antagonister vanligtvis är – särskilt av kvinnliga sådana.

E. Lockhart är en fantastiskt skicklig författare, det krävs för att inte bara ro hem den här historien utan också för att göra det så väl sammanhållet. I sitt efterord tackar E. Lockhart Patricia Highsmith för hennes bok The Talented Mr. Ripley. Jag har inte läst den, men i mångt och mycket verkar Genuine Fraud vara en tolkning av Highsmiths bok. Jag blir nyfiken på att läsa den. Kanske finns det alltför mycket av andra verk i Genuine Fraud för även om jag tyckte väldigt mycket om den så älskade jag den inte alls lika högt som E. Lockharts tidigare böcker – de fantastiska We Were Liars och The Disreputable History of Franke Landau-Banks. Jule i Genuine Fraud är en stark röst, en badass, kickass- tjej i en litteraturhistoria som lider enorm brist på just sådana men ändå, inte lika intressant och badass som Frankie eller Cadence.

Jag skulle ändå vilja att du mötte henne.

Hitta boken på engelska: Bokus, Adlibris.

På svenska: Bokus, Adlibris.

Fler som läst: Aldrig bara ord, Nilmas bokhylla, BibbloAnna, Bokkoll, BiblioteksbubbelLitteraturkvalster och småtankar, Littermentärt, Old Adults Read Young Adult.

De bästa, roligaste och finaste bilderböckerna 2017

Det finns en kategori böcker jag läser mängder av, men sällan skriver om här på bloggen. I mitt jobb som barnbibliotekarie har jag nöjet att läsa massor av fina, roliga och smarta bilderböcker. Det skulle bli ogörligt att skriva om alla här, men jag vill gärna lyfta mina favoriter från 2017 års utgivning. Det är böcker som jag tror barn tycker om men som också har en fantastiskt stor behållning för vuxna läsare. Att berätta något väsentligt i text och bild för små läsare måste vara något av det svåraste som finns och jag älskar verkligen böcker som lyckas med det. Missa dem inte!

Huset som vaknade

Den allra finaste bilderboken från 2017. Martin Widmark och Emilia Dziubak i ett samarbete om livet, döden, ensamheten och lyckan. Måsteläsning!

Dumma teckning

Den Augustnominerade bilderboken av Johanna Thydell och Emma Adbåge fångar två saker på pricken: frustration i skapande och syskonskap.

Sahar som inte syns

Anna Platt och Li Söderberg berättar varsamt om hur det är att vara ensam, och att få en vän. Hjärteknipande och igenkännande.

 

Om dagen tar slut

Även denna bok var Augustprisnominerad, en hisnande tankeresa i vad som händer om dagen tar slut. Av Lisa Hyder och Per Gustafsson.

Varför vill du inte blomma?

En bilderbok av Katarína Macurová som med få ord och meningar lyckas berätta två parallella händelseförlopp som verkligen får en att dra på munnen. Ett fint exempel på hur bild och text samverkar eller berättar olika historier i de bästa bilderböckerna.

Oväder

Mirando bok ger ut fantastiska bilderböcker, inte bara den Augustvinnande Fågeln i mig flyger vart den vill utan också den färgstarka och detaljrika Oväder av Tuvalisa Rangström ochClara Dackenberg.

Ditt livs affär – Fredrik Backman

Det är natten före julafton, en grå kvinna kommer gående genom sjukhusets korridorer för att hämta en av oss. Hon bär en pärm med alla våra namn uppskrivna i: En cancersjuk 5-åring som sitter ensam och målar sin favoritstol röd, en 20-åring som putsar ölglas på en krog han älskar, en 45-åring som kör en dyr bil ursinnigt genom mörkret i jakt på något att krocka med. Ett av våra liv måste tas, om inte ett annat ges frivilligt. Men det räcker inte att någon bara dör, för ett liv är inte det som händer när det tar slut, ett liv är allt som hände fram till dess.

Ditt livs affär är ännu en liten kortroman av Fredrik Backman, precis som …och varje morgon blir vägen hem längre och längre är det livet och döden som komprimeras till en historia som bara tar någon timme att ta sig igenom men betydligt längre att glömma.

Jag tycker om de här kortromanerna av Fredrik Backman. Det finns ingen tid att bre ut sig i alltför långa, sentimentala och adjektivrika beskrivningar av huvudpersonerna. Ingen tid att upprepa sig, att förlora tråden, allt det där jag inte gillade med Vi mot er. Som Stephen King i novellformat.

Ändå vad jag inte alls lika berörd av Ditt livs affär som av ….och varje morgon…. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför men karaktärerna blev aldrig riktigt lika levande för mig, de känns inte lika djupa och inte lika genomarbetade som farfadern och sonsonen i …och varje morgon… – även om jag älskar porträttet av döden som en pärmbärande, stickande kvinna. Kanske var det bara fel tillfälle. Ditt livs affär kanske inte är mitt livs bok men det är verkligen värd att läsa.

Forum, 2017.

Du kan köpa boken på Bokus eller Adlibris.

Andra som läst: Enligt O, Mysterierna, Boktokig, Västmanländskan, Boklusen,

För att väcka hon som drömmer

Johanna Nilssons språk är obarmhärtigt. Det går inte att gömma sig för sorgen, smärtan och ensamheten som skriker mellan raderna. För att väcka hon som drömmer var nominerad till Augustpriset 2017. Jag förstår varför.

Josefin liv är hårt inramat. Av familjen och kyrkan, den som både är den största tryggheten och det stora frågetecknet. Av ätstörningarna och tvångstankarna. Josefin måste gå ner mer i vikt, måste offra sig, för att mamma ska bli frisk. Om Gud tar emot Josefins offer blir mamma frisk. Mamma som ligger på sjukhuset i Falun. Och drömmer. Det som är kvar av familjen rasar ihop, stänger in sig på sina rum, släcker för omvärlden. Josefin hittar ett andningshål i kyrkans radiostudio, där finns Marcus som tvingas av sina föräldrar att gifta sig med någon han inte älskar.

Alla tar stor plats i den här boken, alla bär på sin egen tyngd. För att väcka hon som drömmer är så mycket, hela tiden, att jag nästan känner mig kvävd. Hon har så stora ord, Johanna Nilsson. Så tunga.

Sedan blev hon plötsligt klarvaken.

Ett regn föll ner på henne genom taket.

Pappa grät. Inte högt, utan antagligen med ansiktet inborrat i kudden just för att inte väcka någon. Men hon hade öron för sorg.

Ibland är det nästan för mycket. Jag når inte Josefin genom allt det svåra. Samtidigt känner jag igen så mycket i hennes tankar att det är svårt att läsa. Johanna Nilsson ger sig ned i botten av religion, troende, ätstörningar, tvångstankar, självskadebeteende, att känna sig fjättrad.

Jag skulle gärna vilja prata om slutet. Jag vill inte avslöja vad som händer men det får mig att fundera på vad jag egentligen tyckte om den här boken, vad det är den egentligen säger. Det är utan tvekan en välskriven bok som har tusen ingångar till diskussioner, men ibland når den mig ändå inte riktigt och jag har svårt att sätta fingret på varför. Kanske är det för tillspetsat allting, för mycket. Det är svårt att ta in.

Rabén och Sjögren, 2017.

Andra som läst: tvåtusen boktankar, Tusen sidor, barnboksbloggen, bokkoll, Prickiga Paula.

Köp boken på Adlibris eller Bokus.

Top Ten New-To-Me Authors 2017

Den här veckans Top Ten hos The Broke and the Bookish listar tio nya upptäckta författare under 2017. Jag har här valt tio författare som jag läste för första gången 2017 och som verkligen känns som nya favoriter, som jag kommer att läsa fler böcker och följa utgivningen av.

Moîra Fowley Doyle – fångade mig totalt med Olyckornas tid. Hennes nya bok ligger i min läshög.

Anna Arvidsson och hennes Ordbrodöser vill jag hemskt gärna fortsätta följa!

Äntligen läste jag Neal Shusterman. Tesla’s Attic blir inte sista boken jag läser.

Meg Rosoff – ALMA- prisvinnaren var exakt så bra som alla säger.

Mia Öström – jag älskade Vakuum. Jag kommer läsa fler.

Angie Thomas debuterade med The Hate U Give. Jag håller ögonen öppna efter fler böcker.

Även Lisa Lundmark debuterade med Haj-Jenny. Jag kommer läsa allt hon ger ut!

Äntligen läste jag Cecilia Lidbeck. De försvunna var en av årets bästa.

Sally Green tog mig med till häxornas värld. Det ska bli spännande att se vad hon skriver om sen.

Jag älskade Feberflickan av Elisabeth Östnäs. Nu kommer jag läsa Kungadottern.

PS. Om ni också gillar att följa Top Ten Tuesday så missa inte att den flyttar från The Broke and the Bookish till That Artsy Reader Girl i januari.

Årets bästa böcker 2017

2017. Året då mitt antal lästa böcker fortsatte att minska men där jag ändå hittade några fantastiska läsupplevelser. Precis hur många böcker 2017 innebar kan du läsa om här.

Det här är de tio bästa jag läste 2017. Jag skriver lite mer om de fem allra bästa och lite mindre om resterande fem. Längst ner finns några bubblare för helt ärligt, det går ju inte att bara välja tio böcker.

Här kan du läsa om 2016 års bästa böcker.

Tio- i topp 2017

Olyckornas tid

Oktober är olyckornas tid. Varje år under årets tionde månad sveper Caras mamma in familjen i skyddande lager av mjuka kläder och förmaningsord. Oktober är skärsår, blåmärken, brutna ben – och ibland, döden.

Olyckornas tid är ett mästerverk, en mörk saga med fantasins kraft och destruktivitet sida vid sida. Den balanserar mellan barndomens lekar och vuxenlivets allvar i en halsbrytande färd – mörk och magisk.

The Hate U Give

Starr är två personer, hemma i förorten Garden Heights där gängkriminalitet är vardag, och den som går på den fina privatskolan inne i stan. När Starrs barndomsvän Khalil skjuts till döds av en polis framför Starrs ögon flyter Starrs två världar ihop. Hon blir den som kämpar mot orättvisorna.

Angie Thomas tecknar  ett närgånget porträtt av en ung tjej men också rasistiska strukturer, på ett så klarsynt sätt att det inte går att förbise. Jag använder sällan uttrycket men The Hate U Give är verkligen en bok som alla borde läsa.

Dykungens dotter

Aldrig älskad. Modern och dottern är mörkervarelser som dras mot det destruktiva, tror på lovorden i den nya staden men som istället förgörs av den. De är barn av dyn, av det gamla samhället, av skogen och den nya världen är inte deras.

Mörkret, tyngden, döden. Dykungens dotter av Birgitta Trotzig förförde mig med sitt språk, sin symbolik, sin tröstlöshet. Länge kommer jag tänka på den, länge kommer det ändå dröja innan jag tar upp en bok av Trotzig igen.

Thin Air

Kanchenjunga är världens tredje högsta berg och ett av dem som tagit livet av flest bergsbestigare. Stephen Pearce är läkare och reser 1935 till Indien och sin bror Kits expedition. Kit, som är besatt av Lyells expedition från 1907 där fem personer dog.

Thin Air tar oss återigen med till iskylan från Dark Matter. Men här är det mer människans ondska som skrämmer, än det som finns begravt i isen. Avskalad, men fruktansvärt skrämmande roman.

Pojkarna

Kim, Bella och Momo balanserar på gränsen till vuxenlivet. De leker barndomens lekar men gömmer dem i Bellas växthus. De får utstå den sortens sexuella trakasserier från pojkar som viftas bort med ett ”boys will be boys” eller ”han är bara kär i dig”.

Med höstens #metoo känns Pojkarna ännu viktigare. Kim, Bella och Momo får uppleva friheten när de förvandlas till pojkar. Jessica Schiefauer skriver om de hårda glåporden, att skapa sig en identitet men också om fantasins frigörande betydelse. En underbar bok, lika viktig som poetisk.

 

The Accelerati Trilogy, de tre böcker som inleds med Tesla’s Attic och som är de bästa äventyrsböckerna för 9-12 år som getts ut på många år. Boken börjar med att Nick får en brödrost i huvudet och utvecklas till en jakt på Nikola Teslas visionära uppfinningar och på hemligheten som Accelerati- sällskapet är ute efter. Serien är fullständigt genial, en av de smartaste bokserier jag någonsin läst – och så fantastiskt spännande.

Den förskräckliga historien om Lilla Hon, den sorgliga och galghumoristiska boken om flickan som är så osynlig att hon inte ens har ett namn. Lilla Hon ville bara leka i kuddrummet men finner sig snart leta upp skolans alla spöken, från kocken med köttyxan till flickan som sprang med saxen i syslöjden. Sidorna dryper av hemskheter men det är inte det blodiga som är det otäcka. Jag älskar den.

De försvunna, en av de mest otäcka böcker jag läst i år för 9-12 år. Sju barn är vilse i skogen, kämpar för sin överlevnad och mot tvivlet som gror sinsemellan. Vad är egentligen verkligt? Tvetydigheten skrämmer slag på mig, beskrivningen av hungern gör ont i magen. De försvunna är spännande men storheten ligger i det atmosfäriska, att verkligen vara där i skogen. Och våndas.

The Loneliest Girl in the Universe, berättelsen om Romy Silvers som är enda överlevande på rymdskeppet The Infinity, på väg mot en ny planet att bebo när mänskligheten förstört den gamla. Den totala ensamheten i rymden, mänsklighetens förfall, jag tänker på Aniara när jag läser. Och jag kan verkligen inte sluta.

Bli som folk, är betraktelser över livet i Västerbotten. Över folken, framförallt kvinnorna och barnen. Att leva, bli vuxen. Stina Stoor läser själv in ljudboken och orden faller på plats, liksom magiskt.

Bubblare

Jag har läst några fantastiska böcker i fantastikgenren. Den finaste fantasyn var Tales of the peculiar av Ransom Riggs och den bästa dystopin Never let me go av Kazuo Ishiguro. Den mest hårresande skräcken fann jag i Yuko av Jenny Milewski och Hemmet av Mats Strandberg.

Bland de många barnböcker jag läste fanns det tre som jag tyckte särskilt mycket om. Den Augustprisbelönade Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg, den fantastiskt fina och inkännande Haj-Jenny av Lisa Lundmark och det episka äventyret Det tunna svärdet av Frida Nilsson.

Den kanske största genren i min läsning är dock YA och de bästa böckerna där var 2017 Vakuum av Mia Öström, How I live now av Meg Rosoff och Om du såg mig nu (fjärde delen i Spring så fort du kan) av Sofia Nordin.

Slutligen, två böcker som jag inte kan låta bli att nämna. Den fantastiskt roliga och morbida Blybröllop av Sara Paborn, om bibliotekarien Irene som ger igen på sin man Horst efter åratal av förtryck – och klassikern Pennskaftet av Elin Wägner som jag äntligen läste, och älskade.

Vilka var era favoriter 2017?

Litteraturåret 2017 och alla små och stora siffror om det

Även i år hjälpte Goodreads mig på traven med att räkna ut precis hur mycket jag läst i år. I år läste jag ännu färre böcker än 2016 (så här såg det ut då), orken att läsa har inte funnits. Med en förhoppning att den kommer tillbaka 2018 är det så tid att blicka tillbaka på 2017.

2017 hade jag bara ett ett abstrakt läsmål om att läsa böcker som utspelar sig i eller är skrivna av författare från länder utanför Europa och USA. 2017 besökte jag, vid sidan av yttre rymden och diverse fantasyvärldar, även Sverige, Norge, USA, Senegal, Japan, England, Frankrike, Nya Zeeland, Australien och Nigeria. Jag läste böcker från 10 länder och 5 världsdelar, alltså både fler länder och fler världsdelar än 2017 vilket gör mig nöjd, men 2018 ska jag försöka läsa minst en bok från varje världsdel.

2018 läste jag 18 895 sidor och 71 böcker.

Kortaste boken var Och varje morgon blir vägen hem längre och längre…. 76 sidor och längsta var A Clash of Kings 761 sidor. Genomsnittslängden på lästa böcker var 270 sidor.

A Clash of Kings var också den av mina lästa böcker som var mest populär på Goodreads under året. Ytterligare 718 700 personer läste den. Minst populär var Tidväktaren som bara 1 till person läste.

2018 verkar jag ha läst väldigt bra böcker för mitt genomsnittsbetyg var 3,8. Den bok jag läst i år som har högst betyg på Goodreads är The Hate U Give av Angie Thomas som har hela 4,29. Jag gav den fem stjärnor och jag kan redan nu avslöja att den också kommer vara med på min topplista som kommer på bloggen imorgon.Titta in då!

Decembers bästa och att-läsa i januari

Årets mörkaste månad, årets kortaste decembersammanfattning. Senare idag listar jag siffror för hela 2017 och imorgon, årets bästa böcker. Därför blir det en kort tillbakablick på december.

Äntligen läser jag igen, till skillnad från i november.

December månads läshög + två ljudböcker (Bli som folk och Blybröllop)

Bäst i december

I december både läste jag och lyssnade på några riktigt bra böcker. Jag fuskar därför och utser två. Den bästa boken jag läste var The Loneliest Girl in the Universe och den bästa ljudboken jag lyssnade på var Bli som folk.

Att se fram emot i januari

Jag har nyss börjat läsa tredje delen i The Expanse, Abbadon’s Gate. Jag räknar med att den kommer ta hela januari att läsa.

Vad läser ni?