Babylon’s Ashes – The Expanse

If you’ve read this far, you’re in it for the long haul. Recensionerna på bokforumet Goodreads av Babylon’s Ashes, sjätte delen i rymdoperaserien The Expanse, är blandade. Den ena halvan av spelplanen älskar boken, den andra tycker att den mest är en mellanbok.

Jag var kluven när jag slog igen den. För det mesta håller jag med dem som tycker att Babylon’s Ashes mest är en wrap-up till Nemesis Games, den strålande femte boken i serien mot vilken Babylon’s Ashes definitivt inte kan mäta sig. Babylon’s Ashes knyter många trådar som släpptes lösa från föregående bok – vad som hände i den vill jag inte spoila för er som inte läst den än, men femte boken är seriens hittills största turning point och kanske den allra mest spännande. Det kanske inte är så konstigt att sjätte boken ter sig lite lam, efter det.

Det händer inte så mycket, på ytan. Marco jagar Naomi, Holden och hans besättning ombord på rymdskeppet Rocinante får ett nytt uppdrag av FN:s högste chef Chrisjen Avasarala, alla försöker hämta sig efter attacken från The Free Navy. Ibland känns det som att Babylon’s Ashes första halva är en nedförsbacke från förra boken och andra halvan en uppförsbacke mot vad som komma skall. För något kommer hända, det är ett som är säkert.

Och ja, jag är in it for the long haul. Jag kommer fortsätta läsa de här böckerna, för jag älskar dem ändå. Framförallt älskar jag hur karaktärsdrivna de är, något som fantastik- och science fictionromaner inte alltid är. Det jag mest tycker om med Babylon’s Ashes är hur vi får följa fler personer än tidigare, få en glimt in i deras innersta. Det är författarparet bakom pseudonymen James S. A. Corey bra på. Jag hoppas att det fortsätter så.

Här kan du läsa vad jag tyckte om tidigare böcker i serien:

Leviathan Wakes
Caliban’s War
Abbadon’s Gate
Cibola Burn
Nemesis Games

Kommentera