Vårens bokutgivning 2020 – ungdomsböcker och någon vuxenbok

Igår längtade jag efter bilderböcker och kapitelböcker för barn upp till 9 år – idag ungdomsböcker! Och någon vuxenbok.

Ungdomsböcker

De dödas skuggor – Frances Hardinge
Än så länge har jag bara läst The Lie Tree av Frances Hardinge, men jag borde läsa fler. De dödas skuggor verkar underbar.

Ganska nära sanningen – Anna Ahlund
Kanske vårens mest hajpade boksläpp! Fantastiska Anna Ahlunds nya ungdomsbok är hett efterlängtad.

Bergtagen – Camilla Sten
Tycker jag att Bergtagen egentligen låter som en stor Norrlandsfördom? Ja. Kommer jag ändå läsa den, för att jag inte kan låta bli när någon skriver om Jämtland och skräck? Förmodligen.

En stark nolla – Sara Lövestam
Sara Lövestam är en av mina absoluta favoritförfattare, åh vad jag längtar efter denna!

Rebel – Marie Lu
Marie Lu återvänder till världen jag älskade i Legend, Prodigy och Champion. Tio år har gått i berättelsen. Det är fem år sedan jag läste böckerna och jag minns nästan inget. Men jag är oerhört nyfiken på Rebel.

Närmar du dig mjukt – Jacqueline Woodson
En till författare jag verkligen vill läsa fler böcker av är Jacqueline Woodson.

Vuxenböcker

Nätterna på WinterfeldtplatzElin Boardy
Berlin, 1920- tal, Elin Boardy. En av få vuxenböcker jag faktiskt ser fram emot i vår.

Rapport från ett slakteri – Lina Gustafsson
Jag tror att det här är en bok jag inte kommer orka läsa, det känns alldeles för jobbigt. Jag är redan vegan, men jag tror att det här är en bok många som kanske inte är veganer behöver läsa.

Vårens bokutgivning 2020 – bilderböcker och kapitelböcker

Vårens utgivning 2020 är full av fantastiska nyheter att se fram emot. Flera uppföljare och flera nya böcker av mina favoritförfattare. En härlig bokvår – så härlig att jag delar upp inlägget i två. Idag bilderböcker och kapitelböcker, imorgon ungdomsböcker och någon vuxenbok.

Bilderböcker och kapitelböcker för barn upp till 9 år

Mojängen – Martin Widmark och Emilia Dzubiak
Jag har älskat kombinationen Widmark/Dzubiak sedan den underbara Huset som vaknade. I Mojängen möter vi bröderna Rutger och Valter som, genom att försöka städa bort allt jobbigt i sitt liv, till slut nästan städar bort sig själva.

Nattens konditori – Hannah Arnesen
Jag älskade Tågresan av Hannah Arnesen och ser mycket fram emot Nattens konditori, där alla gillar olika kakor, någon är mörkrädd och någon är ljusrädd.

Månen, varelsen och jag – Ylva Karlsson och Sofia Falkenhem
En av de böcker jag ser mest fram emot. Ylva Karlsson är en fantastisk författare, i Månen, varelsen och jag berättar hon om Månne, åtta år som är trött på att förklara det här med att vara en hen. Illustrerad av fantastiska Sofia Falkenhem.

Kerstin, livet och döden – Helena Hedlund
Jag har fortfarande inte läst andra boken om Kerstin! Men jag älskade den första, och jag vill definitivt läsa även den tredje.

Kapitelböcker för barn 9-12 år

Dödens tivoli – Camilla Lagerqvist
Den här bara måste jag läsa! Övergivna tivolin är så fascinerande och beskrivningen fick mig att tänka på skräckspelet The Park som jag när en hatkärlek till sedan jag, fullständigt skräckslagen, spelade nästan hela spelet och i slutscenerna fick lämna över kontrollen till min co-op- partner som satt och höll mig i handen. Skräckblandad förtjusning, är ordet inför tivolins övergivna karuseller och Camilla Lagerqvist hör till mina absoluta favoritförfattare.

Min bror heter Jessica
Att transpersoner är så aktuella i vårens utgivning är inte en dag för tidigt. Jag är egentligen jättetveksam till sådana här titlar, jag förstår vilken effekt som eftersöks men om Jessica nu berättat att hon är en tjej så är hon ju inte längre någons bror utan en syster? John Boyne är dock en hyllad författare så jag kommer absolut läsa denna.

Mörkret faller – Helena Dahlgren
Tredje delen i Ödesryttarna! Lisa, Anne, Linda och Alex står inför sin största prövning hittills. Hästar, magi och ondska – jag längtar!

Hur svårt kan det vara?! – Elin Ek
Tredje boken om underbara Athena och Rädda Jorden- klubben kommer i vår!

Labyrinten vid vägens ände
Jag tyckte om Trädet vid vägens slut av Daniel Edfeldt, särskilt som tunnare fantasyböcker för barn 9-12 år är en bristvara. Snart får vi äntligen reda på vad som kommer hända med Will och hans beskyddare Sam.

Imorgon – ungdomsböcker!

Snart dags för Slangbellan och bokprovning för 2019

Varje vår sker tre stora händelser för barn- och ungdomslitteraturen: ALMA- priset, Slangbellan och den årliga bokprovningen från Svenska barnboksinstitutet. ALMA- priset är relativt välbevakat men Slangbellan glöms nästan alltid bort av medier vilket är otroligt tråkigt. Slangbellan är ett årligt pris för den bästa barn- och ungdomsboksdebutanten och ges ut i mars varje år av Sveriges författarförbund. Förra året vann Helena Hedlund med den underbara boken Det fina med Kerstin. De senaste fyra åren har priset gått till helt fantastiska barnböcker: 2017 till Lisa Lundmark för Haj-Jenny, 2016 till Fantastiska fakta om djur av Maja Säfström och 2015 till Sagan om Turid, Kungadottern av Elisabeth Östnäs. Klicka på titlarna för att läsa mina recensioner.

Jag läste knappt någon debutant 2019, tyvärr, så jag vågar mig inte på att gissa om vilka som blir nominerade. Har du någon favorit?

Nästan samtidigt, också i mars, släpper Svenska Barnboksinstitutet (SBI) sin årliga bokprovning där de tittar på statistik och trender under föregående års barnboksutgivning. Det är en fullkomlig guldgruva för den som vill hänga med i barnboksutgivningen och framförallt trendspaningen är ofta otroligt intressant. Här kan du läsa bokprovningen för 2018.

Jag vet, det är bara januari än. Men kanske särskilt i januari behövs något att se fram emot.

Det lackar mot julläsning

Jag har tidigare erkänt min Grinchen- liknande inställning till att konsumtionshetsen som förebådar julen alltid verkar börja i oktober numer. Men finns det något som tar fram min inre julenisse så är det tanken på julläsningen – egentligen får vilken ledighet som helst mig att alltid tänka på vilken bok som ska få äran att fylla den, ett härligt tidsfördriv för en bokvurmare.

Det är inte mycket här i livet som jag har en traditionell inställning till, men börjar jag läsa en mastodontserie – säg, en rymdopera – under en julledighet så brukar det ofta komma sig att jag läser följande delar endast under julledigheten. I föreliggande fall har det väl kanske också lite att göra med att The Expanse är en så pass mastig serie att det liksom är ganska lagom med en del per år, just då när dagen är som mörkast. När det gäller tusensidig science-fiction är det också lite skönt att ha två veckors lediga dagar framför sig. I jul läser jag äntligen femte delen om Holden och hans besättning på rymdskeppet Rocinante, Nemesis Games.

Något som också är alldeles underbart att läsa i mörker och snöstorm är skräck, en av mina främsta skräckupplevelser någonsin är då jag satt helt ensam i stugan under pågående snöstorm och läste Michelle Pavers iskalla Grönlandsrysare Dark Matter. I jul läser jag hennes nyaste skräckbok, Wakenhyrst. En julläsningshög skulle ju dock inte vara en julläsningshög utan en ungdomsbok, så i min hög finns också The Coldest Girl in Coldtowndels för att jag är hemskt nyfiken på Holly Blacks författarskap och dels för att min mättnad efter år av vampyrromans- slukande börjar lägga sig och hungern ta vid igen.

Det kanske får räcka. Jag har ju en del datorspel att spela, också. Life is Strange: Before the Storm lockar, liksom kritikerrosade What remains of Edith Finch? och skräckrollspelet Vampyr som jag ännu inte spelat. Julledigheten kanske är lång men optimismen, den är minsann outsinlig.

Just nu i december

Fiktiviteter och Kulturkollo uppmanar till Just nu- enkät. Kanske är det något sådant som behövs i mitten av december, när solen känns så långt borta att till och med en vampyrälskande mörkervurmare börjar sucka av ljuslängtan.

Just nu läser jag: Drakar av Peter Bergting. Mysigt, fantasifullt och kravlöst, exakt vad en behöver veckorna innan vintersolståndet.

Just nu lyssnar jag på: Klubben av Matilda Gustavsson. Så rysligt bra, välskrivet och otäckt att det inte riktigt finns ord för det.

Just nu tittar jag på: Minecraft- videor på Youtube och streams på Twitch. Se ovan.

Just nu längtar jag efter: lite ledighet, lite paus från årsavslut och hektisk 2020- planering på jobbet. Långa lästimmar. En kopp kaffe i lugn och ro. Mer snö och kyla. En timme i en snödriva med en kaffetermos och solen som lyser ovanför. En skotertur på fjället. Snö så djup att du sjunker till midjan. Sovmorgnar. Kaffe och marmelad- mackor klockan 11 på förmiddagen en tisdag. Rymdopera- äventyr. Ensamtid med min dator och Life is Strange: Before the Storm. 1.15- uppdateringen av Minecraft. Ja, jag vill ha jullov.

 

Om de Augustprisade böckerna och om böcker som verkligen behövs

Jag blev lite tagen av att Vänta på vind fick Augustpriset, just den boken jag hoppades på. Fram tills nu har jag inte riktigt satt orden på pränt om varför det gjorde mig så glad.

Ett stort litterärt pris ger en bok uppmärksamhet, vilket ger läsare. Egentligen hoppades jag lika mycket på Jordgubbsbarnen som Vänta på vind, för att jag verkligen önskar de här böckerna så otroligt många läsare. Vänta på vind kan verka som en ganska blygsam bok, med en framsida många kanske inte tittar två gånger på och vars innehåll bärs fram mer av vad som händer mellan raderna, än själva storyn. Men det är en stor bok. Inte bara för sin underbara skildring av vänskapen mellan en morfar och ett barnbarn, eller för den envisa och introverta Vinga – utan också för att den är en av ytterst få böcker på hyllan för 9-12 år som skildrar en HBTQ-relation.

Egentligen är det otroligt märkligt. Det fullkomligt dignar av kärleksböcker på 9-12- hyllan, men aldrig får kärleken vara annat än heteronormativ – med några få undantag för vuxna, föräldrar och äldre bekanta. Det är märkligt, för bland ungdomsböckerna finns det så många fina kärleksskildringar som inte är hetero. Det är som att det finns en föreställning om att ingen vet om sin homo, bi- eller pansexualitet förrän en är nästan vuxen. Som om en tjej inte skulle kunna bli kär i en tjej förrän hon är minst 13 år.

Kärleksrelationen i Vänta på vind är inte så omskriven i recensioner, men jag vill så otroligt gärna skriva mycket om den just för att den behövs så mycket. Jag vill skriva spaltmeter om Vänta på vind, för det var längesedan jag älskade en bok så otroligt mycket.

Jag blev också glad över att Osebol vann skönlitteraturklassen för vuxna, en bok som mina kollegor lovordat i flera månader och som jag verkligen vill läsa. Också en viktig bok, en som skildrar glesbygden. Ålevangeliet kanske jag också kommer läsa, vad det lider. Men inte före jag läst Vänta på vind en gång till.

Nominerade till ALMA-priset 2020

Under hösten tillkännages de nominerade till ALMA- priset, som sedan delas ut under våren. Det brukar inte röna så stor uppmärksamhet, kanske för att nomineringslistan alltid innehåller över 200 kandidater, men jag tycker att det är spännande att läsa igenom den. ALMA- priset är det allra mest intressanta litteraturpriset i min mening, ett pris som ofta brukar träffa fruktansvärt rätt och belöna författare som kanske inte är så kända i hela världen men verkligen har potential och är värda att bli det. Ett av de bästa valen de gjort hittills är att belöna Jacqueline Woodson, som skrivit många böcker och däribland den fantastiska Brown Girl Dreaming, innan priset inte översatt till svenska.

Årets lista med nominerade innehåller flera intressanta namn, det här är de jag fastnat för och hoppas och tror har en chans att vinna.

Randa Abdel-Fattah
Skriver bra och viktiga ungdomsromaner, även om jag inte läst så många än.

Linda Bondestam
Linda Bondestam illustrerar bilderböcker på ett sätt som ofta accentuerar den nordiska naturen – och natur över huvud taget. Det är djupa, målande färger att förlora sig i.

Maria Turtschaninoff
Jag hade blivit så lycklig om Maria Turtschaninoff vann. Hennes fantasyböcker är inte bara fantastiska utan också otroligt nyskapande i genren.

Fatima Sharafeddine
Väldigt lite finns översatt till svenska, men flera av mina elever som läser på arabiska avgudar henne. ALMA-priset skulle bli en möjlighet för böckerna att översättas till fler språk!

Taghrid al-Najjar
Som Sharafedinne, inte så mycket finns översatt, men här är ALMA- priset en chans.

Aidan Chambers
Ett av de tyngsta namnen på listan, med en otroligt gedigen litteraturlista. Jag skulle bli förvånad om Aidan Chambers inte får priset, någon gång.

Patrick Ness
Jag har inte läst så mycket av Patrick Ness, men det jag har läst har jag älskat. Inte min största favorit till priset.

Pija Lindenbaum
Visst vore det fantastiskt om Pija Lindenbaum fick priset? Hennes böcker är helt magiska med den allra största styrkan i hur konsekvent hon skriver ur barnens perspektiv.

Frida Nilsson
Jag skulle älska om Frida Nilsson fick priset, hon skriver helt fantastiska böcker – särskilt Ishavspirater. Men kanske är hon lite i skuggan av tyngre kandidater.

Anna-Clara Tidholm
Anna-Clara Tidholm har en gedigen bilderboksproduktion bakom sig, med den fullständigt odödliga Knacka på! i spetsen. Absolut en möjlig kandidat.

Ilon Wikland
Även Ilon Wikland är en trolig pristagare, hon har illustrerat så många böcker på ett helt fantastiskt sätt.

Jimmy Liao
Kanske behöver Jimmy Liao ge ut några fler böcker innan han är en tänkbar vinnare, men han gör sannerligen underbara böcker.

Någon gång kommer jag vilja läsa igenom alla pristagare, kanske blir det en utmaning av det 2020 – om jag inte fortsätter på min fantastik- världsutmaning. Vem eller vilka som får 2020 års ALMA- pris får vi veta i april, här kan du läsa alla nominerade.

Augustgalan imorgon – vem vinner?

Imorgon delas Augustpriset ut. För en gång skull har jag hunnit läsa alla nominerade i barn- och ungdomsklassen, den jag tycker är den viktigaste och roligaste kategorin.

Här finns det så många fina böcker nominerade, samtidigt som det alltid finns något i den här klassen som skaver. Någon kategori petas alltid undan, någon tar alltid över. Ofta är det bilderböckerna – tre stycken är nominerade i år, men inte en enda ungdomsbok. Det är helt knasigt att klämma in alla barn- och ungdomsböcker i en kategori.

Ändå älskade jag bilderböckerna – en är en småbarnsbok, en för ungefär 1-3 år och en lite svårare. Jag älskade rytmen och vardagsskildringen i Tiger, Tiger, Tiger, jag kände samhörighet med den ängsliga haren i Sen kom vintern och jag fullkomligt älskade Dyksommar.

Tre kapitelböcker är nominerade. Jordgubbsbarnen är skriven för 6-9 år och är en av de viktigaste och finaste böcker jag läst på många år. De andra två är skrivna för 9-12 år, min hjärtekategori. Jenny Jägerfeld är en av mina favoritförfattare men jag tyckte faktiskt inte alls om Mitt storslagna liv. På sina ställen var det en fin vänskapsskildring, men mest var allting bara för mycket – alla överdrivna karaktärer stod i vägen för möjligheten att tycka om dem. Däremot älskade jag Vänta på vind, det är faktiskt den bok jag älskat allra mest av alla de nominerade böckerna.

Ni hör ju. Det här är svårt. Mina tre favoriter är Dyksommar, Jordgubbsbarnen och Vänta på vind – kanske att jag hoppas att Jordgubbsbarnen vinner, ändå. Det är något med Sara Olaussons sätt att bredvid det svåra ställa skildringen av mammans röst som chokladsås som är så gripande. Men jag vågar inte gissa, bara hoppas. De två böcker jag inte alls tycker håller måttet för en vinst är Sen kom vintern och Mitt storslagna liv, men jag tror jag blir glad för en vinst till vilken som helst av de andra.

Klicka på länkarna för att läsa mina recensioner av de nominerade böckerna. På Augustprisets hemsida kan du läsa alla motiveringar till nomineringarna.

Vad tror/hoppas du på?

Novemberorden

November är en ofta avskydd månad. Ibland är det inte så svårt att förstå, då när det är regnigt och lerigt och mörkt. Men som det är nu, där jag bor, är det underbart. Varje morgon är det tio minusgrader, isen blir tjockare och tjälen blir hårdare. När väl snön kommer på riktigt, och inte bara i småflingor, kommer den kanske ligga kvar. Äntligen. Varje morgon ligger dimman som ett lock över det mörka, frosten gör allt ljusare och så obeskrivligt vackert. November har sin tjusning i lugnet för mig, lugnet som är före affärernas och samhällets fruktansvärda julhets. Jag orkar inte med det.

Men i november är stillheten ordet. Kyla. Frost. Lugn. Mörker. Minusgrader. Tjäle. Is. Ide. Väntan. Filt. Läsning. Te. Ord jag tycker om. Just nu läser jag Augustnominerade Vänta på vind av Oskar Kroon, den är fantastisk. Vid sidan av Dyksommar är det min favorit av Augustnomineringarna.

Halloween och riktigt läskiga böcker

Lagom till Halloween brukar åsikterna om dess svenska vara eller icke vara gå diametralt isär. Jag kan tycka att det är en lite onödig sak att debattera och att var och en kan få göra precis som en vill med det. Jag har aldrig varit en traditionsvurmare och att olika kulturella högtider influerar varandra är en fin sak som gör att traditioner inte stagnerar och blir något som en hårdnackat måste försvara bara för att det alltid har varit så. Det hade faktiskt varit ganska tråkigt om mat och traditioner i Sverige inte hade utvecklats alls de senaste hundra åren.

Då tycker jag hellre till om den pryl- och konsumtionshets som följer i varje högtids spår. Lagom till Halloween, jul, nyår och påsk skriker affärerna ut sina plastiga prylar medan jorden bara mår sämre och sämre och det känns mycket värre än en högtids eller ett firandes hela vara eller icke vara. Såklart att det kan vara fint med prydnader, men vi lider av överkonsumtion och prydnader går att göra själv eller hitta på loppis.

Själv läser jag gärna lite extra läskiga böcker i oktober och november, inte bara för att det är Halloween utan för att hela höstens underbara stämning bjuder in till det. I oktober i år har jag hittills läst tre nyutgivna skräckböcker, väldigt olika och skrivna för helt olika målgrupper men alla spelandes på samma nerv – skräcken inför det okända och ovanliga. Den här veckan tänkte jag ge dem lite extra utrymme. Följ med!