Läser just nu – Halloween edition (och massor av skräcktips)

Någonstans i oktober börjar det kännas självklart att plocka upp minst en skräckbok. Alldeles nyss läste jag ut mellanåldersysarna Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han och Barnhemmet (recensioner kommer under veckan!) samt den grafiska romanen American Vampire. Just nu läser jag zombiedystopin Flickan med gåvorna och även om den har tagit ett tag på sig så börjar den bli riktigt bra.

(Följ mig på instagram, @eliandbooks)

Jag har haft några tipslistor med skräck genom åren. De innehåller fortfarande många av mina favoriter:

Riktigt rysliga böcker

Tematrio om skräckläsning

”Se, döden på dig väntar”

Kuslig läsning

Vad vore en Halloweenhelg…?

En ruskig helg

Nöjesfälten och skräcken

Vad läser du just nu?

Viktiga Augustnomineringar 2018 men en stor saknad efter ungdomsboken

De nominerade till Augustpriset i den viktigaste kategorin, barn- och ungdom, var både överraskande och inte. Jag gissade rättRymlingarna och Comedy Queen, jag nämnde även Gropen i mina förslag/förhoppningar så nästan hälften rätt! Bästa och viktigaste var nomineringen av Comedy Queen. Hoppas många fler än de som redan gjort, läser den nu!

Jag borde absolut ha prickat in Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting men det tråkiga faktumet är att jag inte läst den än, fast den funnits i min mentala läslista sen den kom ut och fast jag bläddrat i den flera gånger. Jag måste läsa. Det är fantastiskt roligt att en grafisk roman blev nominerad, och fint när den också har ett så viktigt budskap. Jag borde också ha anat att det lutade åt en nominering för Hemma hos Harald Henriksson av Uje Brandelius och Clara Dackenberg, men även om jag tyckte den var väldigt bra så tyckte jag inte den var tillräckligt bra för en Augustnominering. Regn av Anders Holmer var en överraskning, även om jag tyckte den var fin när jag läste den. Som så ofta innan tog bilderböckerna över den här kategorin med tre nomineringar. Jättekonstigt att ingen ungdomsbok blev nominerad i år men fint att mellanåldern uppmärksammades.

Slutligen tycker jag fortfarande att det är märkligt att vuxenklassen har två kategorier medan barn- och ungdomsklassen har en. Det medför en enorm spretighet i nomineringarna och det är aldrig tillräckligt många av årets utgivna barnböcker som blir nominerade. Det leder också till att tre bilderböcker blir nominerade men inte en enda ungdomsbok – när vi haft så fina ungdomsböcker i årets utgivning.

Här hittar du alla nominerade.

 

 

 

 

 

 

Vilka blir nominerade till Augustpriset 2018?

Imorgon vet vi vilka som blir nominerade till årets Augustpris. Tiden är inne att börja hoppas och gissa och, för mig, att elda upp mig inför det faktum att barnlitteraturen alltid blir lite, lite åsidosatt. Framförallt är det knepigt att barn- och ungdomsböcker trycks in i en enda kategori. Att påstå att det går att jämföra pek- och småbarnsböcker, bilderböcker och faktaböcker, kapitelböcker för 6-9 år, kapitelböcker för 9-12 och ungdomsböcker med varandra är ett regelrätt hån mot den fantastiska och breda barnboksutgivning som finns idag. Vuxenböckerna delas upp i två kategorier, det är inte mer än rätt att barn- och ungdomsböckerna också skulle delas upp. Kanske i ”böcker för barn 0-12 år”  och ” ungdomsböcker”, ”Bilderböcker & faktaböcker” och ”Kapitelböcker & ungdomsböcker” eller helt enkelt, som i vuxenkategorin, ”Skönlitteratur” och ”Facklitteratur”. Det ges ut massor av fin facklitteratur för barn och den hamnar alltid i skymundan i Augustpriset, tillsammans med kapitelböcker för barn 9-12 år.

Något som också alltid retar mig är att medier ger så lite utrymme till de nominerade barnböckerna. Jag hoppas det blir bättre i år men jag väljer ändå att fokusera mina teorier på barnböckerna – delvis också för att det är kategorin där jag har störst koll och läst mest böcker. Den här listan är en blandning av mina favoriter från årets utgivning och de jag tror kommer bli nominerade. För den som inte orkar läsa min långa utläggning är en kort lista skriven längst ner i inlägget.

Böcker jag tror/hoppas på

Bilderböcker

Det är ytterst märkligt att ingen av böckerna som Martin Widmark och Emilia Dziubak skrivit tillsammans blivit Augustnominerade än. Jag kan inte riktigt förstå detta? Jag hoppas verkligen i år på Den långa vandringen. Jag älskade Lena Sjöbergs I huset där jag bor – fin, inkluderande, välskriven och fantasifull. Jag tyckte också mycket om Tågresan av Hannah Arnesen, Rysliga förskolan av Lina Neidestam och Hemma hela sommaren av Elin Johansson och Ellen Ekman men jag tror tyvärr inte att någon av dessa blir nominerade.

Däremot tror jag att Doris drar av Pija Lindenbaum har stor chans, liksom Gropen av Emma Adbåge (Jag älskar förskoleanarkin!!) och När vi blundar av Lotta Olsson och Olof Landström. Jättefina bilderböcker, allihop och bilderböckerna brukar få allra flest platser i nomineringskategorin tillsammans med ungdomsböckerna.

Kapitelböcker

Ingen av Rose Lagercrantz fina böcker om Dunne har blivit nominerad, kanske har Lycklig den som Dunne får en chans. Men om kapitelböckerna för 6-9 år får lika många kandidater de brukar (0-1) så tror jag på Rymlingarna av Ulf Stark. Så fin bok! Ulf Stark gick bort i år så jag vet inte om boken kan nomineras men den är ett samarbete med Kitty Crowther och gavs ut i år så kanske?

Bland de största misstag Augustjuryn gjort är att inte nominera Brorsan är kung. I år måste Comedy Queen få en nominering, allt annat är fullständig skandal. Jag gissar på 0-1 nomineringar även här och då känns Comedy Queen som det starkaste valet. Vilken fantastisk bok och vilken otrolig gärning Jenny Jägerfeld gör med den.

Ungdomsböcker

Jag har läst så många fantastiska ungdomsböcker utgivna på svenskt förlag i år att jag inte riktigt vet hur jag ska välja! Christina Lindström går från klarhet till klarhet och även om jag inte riktigt tror att hon är där än så när jag ett litet hopp för Finns det björkar i Sarajevo? då den är så otroligt fin. Annars är psykisk ohälsa ett stort tema i årets utgivning och där hoppas jag både på Inuti huvudet är jag kul, Om vi bara kunde byta kroppar med varandra och Allt ska brinna.

Facklitteratur

Här har jag inte lika bra koll men de två finaste böcker jag sett i år är De odöda av Johan Egerkrans (hur konstigt är det att ingen bok i hans praktverksserie blivit nominerad?) och Natten lyser av Lena Sjöberg.

Sammanfattningsvis

Böcker jag hoppas blir nominerade:

Den långa vandringen – Martin Widmark & Emilia Dziubak
Rymlingarna
– Ulf Stark & Kitty Crowther
Comedy Queen – Jenny Jägerfeld
Allt ska brinna – Sofia Nordin
Inuti huvudet är jag kul – Lisa Bjärbo

Böcker jag tror blir nominerade:

Doris drar – Pija Lindenbaum
Kom hem Laila – Eva Lindström
Rymlingarna – Ulf Stark & Kitty Crowther
Comedy Queen Jenny Jägerfeld
Om vi bara kunde byta kroppar med varandraJohanna Nilsson

Vilka böcker tror/hoppas du på?

Blodig och fasansfull höstserieläsning

Sedan jag gjorde om bloggens utseende för några månader sedan har jag också försökt samla länkar till alla mina läsutmaningar i menyn här ovanför. Det går långsamt men framåt. För någon vecka sedan lade jag till länkar till alla recensioner och alla som var med i min Serieutmaning och jag blev påmind om hur rolig den var. Innan den läste jag nästan inga grafiska romaner, nu är de en stor del av mitt läsliv och jag älskar när läsutmaningar fungerar så!

Nu var det väldigt längesedan jag läste en grafisk roman och i post-bokmässetröttheten, med hösten och vintern lurandes kring varje knut, kändes det som perfekt läsning. Förra veckan tog jag hem två skräckserier, den ena hyfsat ny och den andre något jag tänkt läsa länge.

I helgen läste jag Helvetets fasor, senaste delen i serien om Viktor Kasparsson. Den andra, American Vampire, längtar jag så efter att påbörja. Recension på Helvetets fasor kommer! Här har jag skrivit om de tidigare delarna i serien om Viktor Kasparssons makabra mysterier:

Skräckens ängel
Viktor Kasparssons makabra mysterier
Spöket på hotell Vega
Blodsband

Syndaätaren

Lördag på bokmässan: mörker och folktro

Det märks att bokmässans näst sista dag var här igår. En gryende trötthet började infinna sig men lördagen bjöd på så mycket fint att det var lätt att glömma bort.

Första seminariet gjorde stort intryck. Fatemeh Khavari och Johannes Anyuru pratade om icke-våld som motstånd mot hat, om nazister som hatar och om att polisen inte hindrar nazisternas våld. Frågan ställdes om våld någonsin är berättigat men Fatemeh säger att hon och andra unga har flytt från hot och hat och därför är det helt främmande att använda det. Det är skrämmande att ungdomarna i debatten blir ett begrepp, ett problem, att de slutar vara människor. Det finns trots allt ett ljus i allt civilkurage som finns hos människor, men också ett mörker i frågan hur man kan leva i ett land där man inte är önskvärd.

Med det stora mörker som finns på många håll i världen just nu är det kanske inte så konstigt att många behöver spegla det i skräcken. Om detta talades det om både på ”Nordiska bildvärldar”, ”Skräck för alla åldrar” och ”Nordiska väsen i barn- och ungdomslitteraturen”. Om den nordiska naturen som mörk och dyster men också med stjärneljus mitt bland alla monster.

Min favorit var den så kallade ”terapitimmen” med Mats Strandberg, Mårten Melin och Magnus Nordin där både skräckfyllda barndomsminnen och hur man egentligen kalibrerar en skräckbok för barn behandlades. Det verkar vara ett svårt jobb!

Jag såg också Maria Turtschaninoff och Sara Bergmark Elfgren diskutera med Lotta Olsson om fantasyn har fått kliva in i litteraturens finrum. Lotta Olsson tyckte att den hade det men Sara Bergmark Elfgren sa väldigt insiktsfullt att barn- och ungdomsfinrummet inte är lika fint som det vuxna finrummet och därför är det lättare för barn- och ungdomsfantasyn att ta sig in i finrummet än vuxenfantasyn. Så är det absolut. De pratade fint om att fantasy har en nerv som kan röra vid ”den stora mystiken” och att det är något djupt mänskligt att söka det, samtidigt som Fantasyn såklart har ett egenvärde.

Jag avslutar dagen med ett citat från ”Nordiska bildvärldar”: man inte bo i norden utan att tackla mörkret.

Mats Strandberg, Mårten Melin och Magnus Nordin.

Nordiska bildvärldar.
Dagens nördtisha.

Fredag på bokmässan: politiska bilderböcker, om datorspel och böcker och när naturen slår tillbaka

Fredagen inleddes med ”Den politiska bilderbokens återkomst” där Ellen Ekman och Elin Johansson berättade om sina böcker Veckan före barnbidraget och Hemma hela sommaren, och Uje Brandelius och Clara Dackenberg om son bok Hemma hos Harald Henriksson. Kalle Lind som var moderator berättade om den proggiga barnboken på 70- talet och frågan kom upp vad som gör en bilderbok politisk. Brandelius menade att hans bok var uttalat politisk samtidigt som det politiska aldrig finns i texten eller bilden utan befinner sig i mellanrummet – i den vuxna läsarens tolkning snarare än barnets. Elin Johansson menade å andra sidan att de inte egentligen är politiska då de beskriver en vardag för många – men att de blir de i och med att de finns. Och vad är politisk egentligen?
De pratade också om förhållandet mellan bild och text – det fina med bilderböcker! Jag rekommenderar verkligen att läsade här tre fina böckerna.

Höjdpunkten för fredagen var ”Dataspel – bokens räddning eller undergång” med Helena Dahlgren och Effie Karabuda. Det var ett fint samtal där frågan i rubriken besvarades enkelt av Helena med att en inte behöver ställa fiktiva världar mot varandra. Har man inlevelseförmågan att ta sig in i en fiktiv värld är det jättebra, då ska man inte säga att spel är sämre än läsning. De kompletterar varandra. Har man förmågan att fly in i fantasi i spel kan man bli en bra läsare också.
Helena Dahlgren har skrivit boken Ödesryttarna, baserat på spelet Star Stable, ett enligt Effie Karabuda tungt fantasyspel med ett inkluderande onlinecommunity som inte tas på allvar för att det är tjejer som spelar.
Moderatorn ställde frågan till publiken om de någon gång sagt till sina barn att de spelar för mycket och medhållet var stort. Ingen hade däremot sagt åt sina barn att de läser för mycket. Det är talande. Spelens status behöver höjas och jag tror Effies bok kan hjälpa till med det!

På fredagen lyssnade jag bland annat också på ”Naturen slår tillbaka” med Madeleine Bäck och Mats Söderlund, mycket spännande om naturen som en egen person i berättelsen och folksagan som källa. Finns det en spricka mellan stad och land som gör att vi blir mer främmande för naturen – och kommer det då ännu fler skildringar av naturen som otäck? Eller handlar det om att hitta våra rötter när vi är på väg bort från dem, om förlorad kunskap om folktro? Måste vi återupprätta vår relation till naturen?

Helena Dahlgren och Effie Karabuda.

Dagens kjol.

Följ mig på Instagram för mer bilder, på @eliandbooks.

Torsdag på bokmässan: sorg och hopp med Jacqueline Woodson och alla fina möten

Torsdagen inleddes lite försiktigt med frågan om hur en utformar ett barnbibliotek. Det var ett fint samtal om nivåer, rum och att se med barns ögon. Biblioteket blev i samtalet ett mellanrum, en plats för lek men inte en lekplats; en plats för lärande men inte en skola. Någonstans där kanske biblioteket identitetskrisar.

Jujja Wieslander och Anne-Marie Körling pratade fint om våra yngsta läsare och om att alltid ge tillgång till böcker.

Men finast på torsdagen var att höra Jacqueline Woodson berätta om sorg och hopp. Kanske framförallt om hopp, och hur en förmedlar det till sina unga läsare. Hennes böcker har alltid handlat om att söka efter sin identitet. Brown Girl Dreaming kallade hon ”Jacqueline Woodson explained” och jag tror det är den du ska läsa om du vill börja lära känna hennes författarskap. Och det vill du. Den handlar om Södern, om den stora migrationen då så många poc flyttade norrut för att undkomma rasismen och segregationen. Woodson berättade att boken fyllde i luckorna där tystnaden från hennes föräldrar har varit, tystnaden de skapade för att skydda henne från rasismens hat.

Något av det bästa med bokmässan är också att möta gamla bibliotekarie- och studentkamrater och bokbloggarkollegor. Även om jag behöver stänga in mig i tystnaden efteråt. Imorgon är bokmässans andra dag och jag ser fram emot datorspelssnack och skräcksamtal!

Min bästa uggleklänning förstås.
Jacqueline Woodson.

För mer bokmässebilder, följ mig på Instagram på @eliandbooks!

Pärlor i årets höstutgivning

Sommaren lider mot sitt slut och med de lite kallare vindarna kom också en obönhörlig lust att koka te och bläddra igenom höstkataloger. Allra mest spännande titlar hittade jag i barn- och ungdomskategorin, den som också brukar få minst utrymme i media, därför fokuserar jag på den. Här finns så mycket spännande! (Alla länkar längst ner i inlägget.) Vad sägs om en ny av Emma Adbåge (hurra!), Lina Neidestams första bilderbok (kan det bli annat än bra?) och ett återseende av Olle och Bolle (jag tänker fortfarande på den fantastiska bilden av mammans tomma, stirrande blick på balkongen i Olle & Bolle är bröder och känner så igen mig, även om jag inte är förälder).

För mellanåldern kommer böcker av två av mina stora favoriter, Mårten Melin och Kerstin Lundberg Hahn. Det brukar inte gå fel! Bland faktaböcker hittas böcker av Clara Henry och Katarina Wennstam, och så Gamer av spelskribenten Effie Karabuda. Spännande!

Höstens största längt är dock Ann-Helén Laestadius fortsättning på Tio över ett, Inte längre min. Jag bävar också lite för jag tyckte Tio över ett kändes så avslutad. Jag längtar också efter Slutet av Mats Strandberg och efter sjätte delen i Varelserna.

Det jag saknar lite i förlagens höstkataloger är översatta böcker, mest svenska som jag lade märke till. Jag hoppas hitta fler översatta böcker under hösten. Vad har ni för tips?

Bilderböcker

Rysliga förskolanLina Neidestam
GropenEmma Adbåge
Olle och Bolle handlar – Charlotta Lannebo och Ellen Ekman

Mellanåldern

IsdrottningenMårten Melin
Min hemliga tvilling – Kerstin Lundberg Hahn
Spionen i äppelträdet – Christina Wahldén

Ungdomsböcker

Om vi bara kunde byta kroppar med varandraJohanna Nilsson
SkamlösAmina Bile, Nancy Herz, Sofia Nesrine Srour, Esra Röise
Inte längre minAnn-Helén Lastadius
SlutetMats Strandberg
Inte din brorMalin Stehn
Paradisets barn (Varelserna #6) – Magnus Nordin, Staffan Gnosspelius

Fakta

Har du ingen humor?Katarina Wennstam
MonsterbestiariumBo Eriksson Lina Blixt
Mot framtidenClara Henry
GamerEffie Karabuda

London calling! Men vilka böcker gör det?

I september kommer jag göra en av få resor nuförtiden, till London! Jag och en av mina bästa vänner återvänder (vi var på Warner Brothers Studios Harry Potter- utställning för tre år sedan) för att se Harry Potter and the Cursed Child. Manuset läste jag för ett år sedan och kommer inte läsa om innan teatern (här har jag skrivit om den), men frågan är vilka böcker jag ska ta med mig? Jag har redan A darker shade of magic som utspelar sig i London i läshögen, den fick jag av en vän i födelsedagspresent förra året och den kommer jag läsa. Men en bok räcker ju inte! Jag väljer mellan Neil Gaimans Neverwhere och Ben Aaronovitchs Rivers of London. Det lutar åt Neverwhere då jag inte riktigt vill börja läsa två serier samtidigt men jag är lockad av båda… Vilken tycker du jag ska välja?

Ett lysande sommarprat av Sara Danius

Så var det äntligen dags för Sara Danius att sända sitt sommarprat. Jag gissar att många med mig väntade på att få höra hennes version av de många och långa turerna kring Svenska Akademien efter att höstens #metoo nått även de finaste salongerna.

Jag kan inte tänka mig att någon blev besviken. Både Enligt O och Feministbiblioteket har sammanfattat sommarpratet mycket bra så jag kommer inte skriva så mycket om innehållet här. Men jag vill att ni, om ni inte redan gjort det, lyssnar på det på SR:s hemsida eller i valfri podd-app för ett mer lysande sommarprat har jag nog aldrig lyssnat på.

Sara Danius är saklig, kylig och oerhört välformulerad i sin berättelse om #metoo och jäv i akademiens korridorer. Något jag verkligen älskar är hur perfekta låtvalen är, skoningslöst och ofta humoristiskt understryker de varje poäng Sara Danius gör.

Så, lyssna. Inte bara för den specifika berättelsen om hur Svenska Akademien rasade utan också för det lysande exemplet på hur ett patriarkat fungerar, hur män håller varandra om ryggen, hur män reagerar när makten tas ifrån dem och hur mycket #metoo har påverkat. Under lyssningens gång kom jag att tänka på en artikel i New York Times under våren med rubriken In Nobel Scandal, a Man Is Accused of Sexual Misconduct. A Woman Takes the Fall.

Lyssna på Sara Danius.

Bild från Wikimedia.