Den vita frun – Frida Skybäck

9187059312Jag hade höga förväntningar på Den vita frun, jag har läst ganska mycket bra om den och trodde att den skulle vara en bra historisk roman, lite spöklig och stämningsfull.

Det blev några rätt. En historisk roman är det och bra är den – oftast. Men jag har tre stora invändningar mot Den vita frun som jag inte kan släppa.

För det första tror jag att Frida Skybäck skulle kunna gå med sågen över vissa älsklingar. Jag vet inte hur många gånger jag läste ordet ”förnimma” i olika böjningar och ja, en gång fungerar det att säga att ”Maria kunde förnimma en närvaro”. Men redan andra gången blir det lite upprepande. Femte är det bara trist.

Två: Det är säkert sjuttiofjärde gången jag skriver det här i bloggen men det kan inte upprepas tillräckligt många gånger: kursiva avsnitt är inte läsvänligt. Den vita frun utspelar sig i två tidsperioder och den ena är skriven med kursiv stil. Det är så irriterande att läsa att jag faktiskt bara skummade igenom de styckena. Dessutom förstår man alldeles utmärkt väl vilken tidsperiod det handlar om eftersom styckena har datumrubriker.

Det tredje är jag inte gillar hur förutsägbart allting är. Från sidan 30 går det att föreställa sig ganska exakt hur allting kommer att sluta och det hade gärna fått vara lite, lite mer mystiskt. Det som är spännande är inte att fundera över hur allting kommer sluta, utan att följa tråden till hur allting kommer avslöjas.

Faktiskt är den allra bästa delen av Den vita frun i slutet, när hemligheterna kommit ut i dagens ljus och huvudpersonerna börjar förlika sig med dåtiden och nutiden. Då blir det riktigt bra.

Egentligen, även om det inte har verkat så i den här recensionen, tyckte jag ändå om Den vita frun. Jag tyckte om de små, spökliga inslagen och jag tyckte om historien – hur förutsägbar den än må vara. Det här är en välskriven bok som jag i stort sett sträckläste – men tyvärr störde jag mig så pass mycket på det jag inte gillade att det nästan tog överhanden över det som faktiskt var bra.

Andra som läst: Flickan och böckerna, The Book Pond, Skuggornas bibliotek.

7 thoughts on “Den vita frun – Frida Skybäck

  1. Jag sträckläste den i veckan och tyckte den var riktigt myspysig. Störde mig en del på den kursiva jag med men missade faktiskt upprepningarna och det brukar jag vara ganska så kinkig över annars vilket betyder att jag var ganska så förlorad i berättelsen 🙂 Men tyckte att den var riktigt fin fluffighetsläsning och gillade att boken var bra researchad. Tänker absolut läsa den första boken hon skrev också 😀 Synd att du störde dig under läsningen. Ibland kan en hel bok bli förstör för att det är det enda man tillslut ser. Har hänt mig många gånger.

    1. Ja, eller hur. Börjar man störa sig på något så är det svårt att sluta. Men jag gillade den också, egentligen. Förutom störningsmomenten 😉

  2. Är det verkligen så jobbigt att läsa kursivt? Det har jag aldrig tyckt. Jag hoppas att jag får tid att läsa den här boken någon gång.

    1. Jag tycker det är jättejobbigt och jag vet många som håller med. Men sådant är självklart individuellt.

  3. Jag har inga stora problem med att läsa kursiverat, men tycker det är irriterande när författaren undervärderar läsarens förmåga att förstå (eller förnimma…) en berättelse.

Kommentera