Efterlängtad läsning, eller: finns den perfekta lässtunden?

Ni vet när en köper böcker en förväntar sig så mycket av och längtar efter så pass mycket att det nästan känns alldeles för vågat att faktiskt börja läsa? Den där förhandskänslan, den är så härlig och också så svår. En skjuter upp och skjuter upp och väntar på exakt rätt tillfälle att börja läsa och så till slut är förväntningarna så höga att det nästan inte går att öppna boken.

Den känslan. Jag köpte Lionel Shrivers Double Fault bokmässan 2011 och fick den signerad av Shriver själv (jag stammade också fram något om hur bra jag tyckte hon var men var då 25 och ganska osäker så det kan ha varit mest svammel). Sedan dess har den legat i min bokhylla och väntat. Väntat och väntat och nu är den snart en hyllvärmare.

Kanske kommer aldrig det perfekta lästillfället. Eller så kanske det är en ruggig, kall måndagskväll i mitten av april när snöhögen fortfarande ligger tapper ute på gräsmattan och våren aldrig verkar komma igång på riktigt. Jag är förkyld och bäddar ner mig med en kopp te. Kanske är det helt perfekta tillfället alldeles just nu.

bokote

Vad tror du om det perfekta lästillfället? Finns det?

3 thoughts on “Efterlängtad läsning, eller: finns den perfekta lässtunden?

  1. Åh jag känner så väl igen den där känslan innan man börjar läsa en bok som man verkligen har en föreställning om hur den kommer att vara att läsa. Har några sådana böcker liggandes nu och ja, det är nästan så att man inte vågar börja 🙂

Kommentera