Fotboll, kärlek och hat

I september läste jag två väldigt olika böcker som samtidigt var väldigt lika. Den första var ungdomsboken Motståndarna, om Tove som nyss flyttat tillbaka till Sverige från Skottland 9789150114065_large_motstandarnatillsammans med sin familj och vars pappa är stjärnspelare i AIK, och om Noel som bor tillsammans med sin mamma och bror och för vilken kärleken till Hammarby IF är det största i livet. Tove och Noel bor ett stenkast ifrån varandra men i totalt skilda världar.

Motståndarna är en genial bok. Tove och Noel träffas över en fotboll på gården och blir genast vänner, så där djupt som en blir när en är tio år och delar en gemensam kärlek till något. Motståndare blir de först när de efter ganska lång tid upptäcker att de håller på olika lag. Allting kompliceras ytterligare av Toves pappa som är AIK:s stjärna och Noels bror som desperat vill tillhöra det allra innersta gänget av de fotbollshuliganer som håller på Hammarby. Någonstans hamnar vänskapen i kläm, någonstans slutar det handla om kärlek och fotboll och handlar om rent hat istället.

Genial är boken för att den ställer så otroligt bra frågor och låter svaren vara självklara utan att säga dem rakt ut utan istället låta läsaren tänka fram dem. Den är också spännande och välskriven och underbart fri från fördomar och annars så ofta självklara stereotypiska kill- och tjejroller. Inte bara för att den handlar om en fotbollskille och en fotbollstjej utan för att det aldrig ifrågasätts, aldrig ses som onormalt och aldrig ens kommenteras. Det bara är så. Här finns inget ”…fast hon är tjej”. Jag gillar det.

9789174292992_large_svikaren_pocket

Väldigt lik, men i en helt annan genre, är Katarina Wennstams deckare Svikaren som jag lyssnade på i september. I den blir AIK- spelaren Sebastian Lilja, tidigare bänknötare i Hammarby, mördad i vad som ser ut att vara raseri över ett fotbollssvek. Men det finns också mycket annat som kan generera hat hos en människa. Katarina Wennstams deckare är alltid synnerligen välskrivna och Svikaren ifrågasätter hatet som finns inom fotbollen på samma sätt som Palmaer och Norlin gör i Motståndarna. Även Wennstam ifrågasätter också invanda könsroller och det är lika svårt att lyssna på som att lägga ifrån sig.

Det är samma linjer som återkommer i båda böckerna, samma strukturer, samma kärlek, samma fördomar, samma hat. Hur kan kärlek till en sport vara så tätt sammanknuten med ett sådant fruktansvärt hat? Hur kan sådana fördomar, sådan rädsla, fortfarande finnas idag? Jag vet inte. Men jag skulle gärna använda Motståndarna i ett bokprat för här finns så mycket att prata om.

One reply

  1. […] här tyckte jag om de tidigare böckerna om Shirin och Charlotta: Svikaren, Stenhjärtat, […]

Kommentera