Frostskymning

Nere vid korsvägen gödde galgmännen vålnaderna med eld och sitt eget blod.

Det är inte bara fantasy som ryms mellan pärmarna på Frostskymning, avslutande delen i Anders Björkelids serie om Blodet. Det finns stråk av skräck i den, bokstavligt talat gastkramande spänning av sorten som får halsen att snöras ihop. Det finns tillit som krasas sönder under girighetens tunga stövlar och kärlek som snaras av maktens hungriga bojor. Det finns rädsla som sliter isär band som tycktes starkare än döden och livet och det finns ekande tomhet där hela liv frusit fast i Kylan.

Men det finns också smulor av hopp. Det finns vittervägar som leder ner i Underjordens myllrande liv och skapar band till nordisk mytologi och folksagor. Vackra, nästan bortglömda ord skapar en berättelse jag sent kommer glömma.

Berättelsen om blodet börjar med Ondvinter och en rå kyla som bär med sig mer än frost i sina famnar. Sunia och Wulf är tvillingar och kommunicerar med mer än ord, de talar till läsaren med samma röst och är mer ett vi än två jag. I bokens början blir gården de bor på nedbränd, deras far mördad och själva tvingas de att fly och konfronteras med sanningar och konventioner de aldrig trodde de skulle behöva tampas med. I Eldbärare och Förbundsbryterskan utvecklas berättelsen med det fantastiska språk och den fängslande berättarförmåga Anders Björkelid besitter. Gamla ord vävs in i ett språk som flyter lätt och svävande samtidigt som det berättar tunga historier. Sunia och Wulf delar på sig, finner varandra och upptäcker nya saker om sig själva och varandra.

91271184799127121143

9789127131545_large_forbundsbryterskan

 

I Frostskymning närmar sig så slutet, det oundvikliga. Galgmännen drar åt sina snaror och frosten kryper allt längre in i människornas hjärtan, samtidigt som Sunia och Wulf dyker djupare ner i Ondvinterns kärna, i hjärtat av det släkte som kallas Blodet och allra längst ner i botten av deras egen förtvivlan och hopplöshet. Deras långa och märkliga resa, de hårda påfrestningarna på deras syskonband och den jagande, ständiga känslan av att något inte var som det skulle med faderns död är, tillsammans med språket, de allra största behållningarna med Frostskymning. Jag älskar verkligen hur Anders Björkelids språk får läsaren att sväva mellan hopp och förtvivlan, mellan att tro att allt är ute och att se en glipa i mörkret. Samtidigt som jag önskar att jag hade läst om de tre första böckerna innan jag läste fyran, då det finns händelser och platser jag inte riktigt minns, så är likafullt språket en fantastisk vagga för ögat att sjunka ner i och för lässjälen att glädjas åt.

Jag älskar också hur sådana normer som vad kvinnor och män förväntas göra och vara, ifrågasätts istället för upprätthålles, som tyvärr är alltför vanligt i fantasyromaner. Skickligt är också hur djupt inbäddat det är i historien, istället för att skyltas med och skrivas på näsan på läsaren. Det enda, ytterst lilla, men jag finner är att det ibland nästan blir för mycket för mig att ta in. Undergången tycks så nära så många gånger, likväl motas den nästan alltid undan. Jag undrar om den här känslan hade försvunnit om jag läst alla böckerna på rad för ofta är det något uppdykande minne eller karaktär från förr som räddar dem. Jag undrar också om den hade försvunnit om min läsning inte varit lika fragmentarisk, om jag hunnit sträckläsa boken så som jag egentligen velat.

Jag vet inte om det spelar någon roll vad jag säger, för jag kommer ändå inte att kunna säga det tillräckligt mycket och tillräckligt bra. Men lika lycklig som jag är över att ha läst böckerna, lika mycket undrar jag över vad som egentligen hänt. Jag kommer definitivt att läsa om de här böckerna, samtidigt som de har lagt sig så djupt i minnet att det på något sätt känns överflödigt.

Natur och kultur, 2014.

9 thoughts on “Frostskymning

  1. Jag har precis skaffat mig andra och tredje delen. Förhoppningsvis behöver de inte vänta i två år för att bli lästa 🙂

  2. Jag tycker onekligen att dessa böcker verkar intressanta. Ska nog ta att läsa dem (ska bara bli klar med alla de där andra böckerna som ligger och väntar).

Kommentera