Grönlandsläsning 1: Saltstoden

Jag läste två böcker från Grönland som är månadens utmaningsland i den nordiska läsutmaningen. Saltstoden är skriven av Ole Korneliussen som är en grönländsk författare, den andra boken Kalak är skriven av en författare som bott på Grönland i många år och den recensionen kommer senare under dagen.

Berättarjaget i Saltstoden förblir anonym, läsaren får inte veta mycket om honom och fokus ligger istället på människor han möter. Han är fiskare, när hans båt har sett sin sista dag bränner han upp den och beger sig in till en stad som är lika namnlös som honom själv. Boken består av hans iakttagelser om människor han träffar på sin väg eller människor han bara ser och det är till en början delvis intressant men det tar inte lång tid innan det blir  långrandigt, fördomsfullt och ganska trist.

Boken är inte särskilt lång men jag hinner ändå tröttna ganska snart, speciellt när monologerna blir gnälligare och gnälligare ju längre sidorna framskrider. Men innan dess är det annorlunda läsning och jag gillar konceptet att man bara läser mannens del av konversationerna och aldrig får några andra röster – det ger en ibland väldigt lustig vinkel. Det här är dock ingen bok jag kommer rekommendera för det trista tar en stor överhand över det speciella.

Elina har också läst.

8 thoughts on “Grönlandsläsning 1: Saltstoden

  1. Ja, den är så himla annorlunda och tråkig som du säger … Jag hade inte orkat mig igenom fler sidor än 140 dryga … Ser fram emot nästa inlägg! (:

Kommentera