Handen på hjärtat

Handen på hjärtat kändes som en alldeles perfekt fredagseftermiddagsaktivitet när en ska jobba lördagsjobb i helgen. Jag hittade den hos Vargnatts bokhylla och ursprungligen kommer den från Sagan om Sagorna!

HANDEN PÅ HJÄRTAT:

>Vilken bok inte bara ogillar du, utan är arg på eller blir orimligt provocerad av?

Jag måste verkligen be om ursäkt om jag som skräckälskare svär i det allra heligaste just nu, men alla tre påstående om att ogilla, vara arg på och bli orimligt provocerad stämmer in på min läsning av Revolvermannen. Jag kan bara inte förstå hajpen. Visserligen har jag inte läst resterande delar i serien Det mörka tornet men Revolvermannen avskräckte mig så pass att jag undrar om det kommer hända. För i boken händer det inte särskilt mycket – Roland jagar en skugga i öknen och är allmänt grisig och sexistisk och helt ärligt tyckte jag inte språket var särskilt bra heller. Jag blir lite provocerad när folk höjer den till skyarna. Jag läste den visserligen på svenska, men… Är den så mycket bättre på engelska?

>Vilken författare har du dömt ut utan att ha läst?

Karl-Ove Knausgård. Jag tänker inte, jag upprepar – jag tänker INTE – läsa böcker av en man i fyrtioårsåldern som skriver om sig själv i flera tusen sidor. Även den här bokserien provocerar mig orimligt mycket – utan att jag har läst den visserligen.

>Vilka böcker säger du att du har läst fastän du inte gjort det?

De enda gångerna det har hänt är nog faktiskt när jag själv tror att jag har läst boken, men inte gjort det. Ni vet, sådana böcker man läste utdrag ur på litteraturvetenskapen eller har hört andra prata om miljoner gånger. Jag kan med en självklarhet uttrycka att ja, jag har ju läst Jane Eyre! Fem minuter senare skäms jag och inser att jag bara tror att jag har det. Men någon gång ska jag, det lovar jag.

>Pest eller kolera: En av dessa serier ska bli obligatorisk läsning för alla i hela världen – du har makten att bestämma vilken. Du får inte säga ingen. Motivera ditt val. Alternativen är: Twilight och The Mortal Instruments.

Alltså… Jag gillade ju Twilight när jag läste den för första gången för drygt åtta år sedan – men jag har inte läst om den sedan mitt definitiva feministiska uppvaknande och jag vet inte riktigt vad jag skulle tycka om den idag. The Mortal Instruments gillade jag de första tre delarna av och resten var skräp i min mening. Men! Jag väljer The Mortal Instruments för att jag tror att den tilltalar fler än Twilight gör (jag vill ju inte skrämma bort någon från bokläsandet) och för att jag gör en fuling och anser att Clockwork- trilogin ingår i The Mortal Instruments och den är ju fantastisk läsning!

>Hur många olästa recex har du?

Fyra. Handen på hjärtat, fyra! I början av mitt bloggande beställde jag massor av recex men fick dåligt samvete om jag inte hann läsa och skriva om alla. Nu beställer jag främst de jag är säker på att jag verkligen kommer gilla och också gilla att skriva om, och en del får jag skickat till mig ändå (oftast är det bra böcker jag vill läsa). 3/4 jag har hemma just nu har jag beställt.

>Hur många böcker har du i bokhyllan som du tror att du – HANDEN PÅ HJÄRTAT, GLÖM INTE DET! – aldrig kommer läsa?

Flera stycken. Precis som Anna har jag fått böcker i arv som jag inte kommer läsa men som jag heller inte kommer att göra mig av med. Och (handen på hjärtat var det ju) jag har också några böcker jag släpat hem från bokbyten och loppis som jag tyckt sett lite ensamma ut men när det kommer till kritan är jag nog egentligen inte intresserad. Kanske sammanlagt… ett tiotal?

>Vad har du för litterära pet peeves?

Det här kanske är jättemärkligt men jag hatar ordet ”plötsligt” – speciellt i början av en mening. ”Plötsligt hörde hon ett ljud från hallen”. Det låter så…. fånigt? Alla ljud kommer väl på ett sätt plötsligt? Eller? Något som gör mig och min jättetypiska bibliotekariehjärna fullständigt labil är också när förlag ger ut en serie och så gör de framsidorna i olika stilar, eller – the horror! – har olika storlekar på böckerna så att när de står i hyllan är de inte lika höga, fast det är en serie.

>Finns det något som gör att du inte ger en blogg en chans?

Baksidesbloggar har jag svårt för, alltså bloggar som kopierar in bokens baksidestext och sedan skriver ”Boken var bra” eller ”Boken var dålig” eller bara ett sifferbetyg. Det ger mig ingenting. Har också svårt för bloggar där designen är totalt ogenomtänkt, typ med blinkande saker eller färger som inte alls passar ihop eller röd text. Jag får lite ont i mina gamla webbkodningsögon…

>Vilken typ av blogginlägg markerar du som lästa i Bloglovin utan att kolla två gånger på?

Jag håller faktiskt med både Anna och Vargnatt om ”Smakebit på söndag”, och egentligen alla sådana grejer som man ser i sjuttioelva upplagor. Det blir lite för mycket av det hela och då orkar jag inte läsa ett enda inlägg istället. ”Bokbloggsjerkan” är också en sådan sak som jag i princip aldrig läser, och recensioner av böcker som redan har skrivits om tio gånger – gärna alla på recensionsdatumet.

>När vill du skriva arga kommentarer till folk?

Väldigt sällan på bokbloggar (alla vet ju att bokbloggande bara är ett stort gruppkramande, eller hur?), betydligt oftare på facebook eller i kommentarsfält som en egentligen borde lämna hädan med tanke på blodtrycket. Men rent generellt när folk påstår saker utan att ha kollat upp fakta bakom eller jämförelser av typen ”om du byter ut ordet män mot….”. (Blodtrycket, blodtrycket!).

Puh! Häng på enkäten du också!

8 thoughts on “Handen på hjärtat

  1. Det där med ”plötsligt” har jag aldrig tänkt på men nu kommer jag inte kunna sluta göra det 😉 Böcker som inte matchar däremot.. Det värsta som finns!

  2. Alltså så fort ordet ”plötsligt” hamnar i början på en mening låter det som en parodi tycker jag. Det liksom GÅR inte att få det att låta seriöst. Och på senare tid har jag börjat lämna jerkan bakom mig… mest för att det inte känns speciellt intressant längre att läsa tusen svar på samma fråga.

    1. Eller hur!!? Jag började tro att det var jag som var konstig gällande det 😉 Nej, det är just det, sådana utmaningar som dyker upp tio gånger i bloglovin på samma dag blir jag lätt lite trött på.

  3. Knausgård alltså!! Skönt med någon som vågar stå emot hajpen. 😉 Jag lyssnade faktiskt på del 1 för inte speciellt länge sedan. Jag blev inte imponerad. Det är någonting helt otroligt med att ens skriva så mycket om sig själv som Knausgård – det måste vara fantastiskt att uppleva sig själv som så intressant.. 😮 😮

Kommentera