Inga gudar jämte mig – Caroline Eriksson

Inga gudar jämte mig är den mycket efterlängtade boken i Caroline Erikssons serier ”Svenska 9789137141848_200_inga-gudar-jamte-migmord” – inte bokserie i vanlig bemärkelse utan en serie där varje bok berättar om ett svenskt mord ur historien. Allt är baserat på fakta men omgjort till fiktion och det är gjort med ett helt fantastiskt sinne för språk och för stämning.

Jag var både rädd för och imponerad av Djävulen hjälpte mig. I Inga gudar jämte mig hade alltså Caroline Eriksson en hel del att leva upp till men lika rädd, och lika fascinerad, blev jag den här gången – om inte mer.

För Inga gudar jämte mig har, förutom det intressanta psykologiska lagret som utmärkte också Djävulen hjälpte mig, dessutom en hel del beröringspunkter med idag: det finns en sektliknande stämning genom hela boken som är svår att skaka av sig. Huvudperson är den karismatiske kyrkohedern Anders Lidén som lever på ett för tiden annorlunda sätt – tillsammans med två kvinnor. Men Silbodal socken ser mellan fingrarna för Lidén är en så god kyrkoherde som särskilt bryr sig om de fattiga och utsatta. Församlingen är nöjd – ända tills det börjar ryktas om handelsmän och fattiga som blivit arsenikförgiftade och gravar börjar grävas upp.

Det är mycket skräck och obehagligheter för pengarna i den här boken, men det är också en fruktansvärt intressant historia rent psykologiskt och Caroline Eriksson briljerar med ett språk och en stämning som skickar kalla kårar längs ryggraden långt efter att bokens sista sida är utläst.

Kommentera