Jakten på en svårmodet, tungsinnet, bokförälskelsen

När jag summerade årets läsning insåg jag att 2020 inte gett mig någon stor bokförälskelse. Jag har läst många bra böcker, men jag saknar den där himlastormande kärleken till en bok; det att sitta uppe hela natten för att du inte kan sluta läsa, att storgråta till en bok för att du bara inte kan låta bli. Kanske handlar det om 2020 i sig, all ångest som det året och den där pandemin förde med sig, men jag tror också att jag inte hittat riktigt rätt böcker. Läst för mycket av det jag borde och mindre av det jag verkligen vill. Jag längtar efter böcker där språket vindlar, där orden skaver, böcker som tar sig in där det gör ont, utforskar svåra relationer och tuffa uppväxter.

De senaste böckerna som fick mig att känna så var All the Bad Apples av Moïra Fowley-Doyle och Uprooted av Naomi Novik, så i år tänkte jag läsa The Spellbook of Lost and Foud och Spinning Silver av samma författare. Men i min läshög just nu finns I tunga vintrars mage av Andrea Lundgren och Nattens skogar av Djuna Barnes. Jag vill kasta mig in i svårmodet, tungsinnet, i hopplösheten, för det är där jag brukar hitta mina största bokförälskelser. I min längt-lista finns också Ceasaria av Hanna Nordenhök och Hennes ord av Tove Folkesson.

Vad läser du?

Bild från Pixabay.

Kommentera