Kattbergen – Sabrina Janesch

Att kliva ut ur huset tidigt på morgonen i oktober när den schlesiska dimman ligger över Kattbergens fält är för det mesta ett säkert tecken på att man går i sömnen. Vem annars skulle komma på tanken att lämna värmen under duntäcket och utsätta sig för kylan och fukten som bara efter några minuter kryper in under jackan och täcker huden med en hinna av is?

Kattbergen fängslar mig från första sidan. Sabrina Janesch har ett oerhört levande och målande bildspråk och genom hela berättelsen är det stämningen som fängslar mig, de lågmälda men ändå intensvia miljöbeskrivningarna och den lätthet med vilken jag som läsare kan föreställa mig hela resan som huvudpersonen, journalisten, Nele gör. Resan börjar när Neles morfar dör och Nele reser från hemmet i Berlin till rötterna i Schlesien i sydPolen. Med morfaderns död följer ett intresse för hans och familjens historia som för Nele österut genom Polen till dagens Ukraina.

Mer än en stämningsfull berättelse är också Kattbergen en fin historia om människor som kommit i kläm mellan krig och mellan nationer, människor som vilsna söker sig en bakgrund och som har rötter i flera nationaliteter. Men det är också en berättelse späckad med folktro – djävlar och demoner och häxan Baba Jaga sticker upp sina näsor lite här och var och jag älskar hur mytologin verkar som en lika viktig del av historien som vardagen.

Fint är också hur Sabrina Janesch väver samman nutid och dåtid, hur Nele i berättelsen gör en historisk resa lika väl som en geografisk och hur väl hennes egen resa smälter ihop med morfaderns. Det enda som stör mig lite är att jag har svårt att placera in de nutida händelserna i en speciell tid, kanske är det inte meningen eller kanske är det jag som missar någonting men jag hade gärna velat veta under vilket årtionde Neles historia utspelar sig. Och så grämer jag mig lite över att jag inte läste Kattbergen tidigare för då hade jag absolut gått och lyssnat på Sabrina Janesch på Bokmässan.

Thorén och Lindskog, 2012.

Andra som läst: och dagarna går.., Lyran.

4 reaktioner på ”Kattbergen – Sabrina Janesch

  1. Grämer mig också över att jag missade på mässan. Jag gillade boken och har prackat på den på många.

Kommentera