Att lyssna på ljudböcker

När februari stormar in med mörker och sjukdagar kan ljudböcker kännas som den enda rätta läsningen. Jag har hittills i februari påbörjat tre tryckta böcker och avslutat noll. Däremot har jag lyssnat på tre och en halv böcker redan.

Länge var jag skeptisk mot att lyssna på böcker. I ett tidigare läsliv hade jag en konservativ sida som påstod att fysiska textböcker var det enda rätta (spår av den lever kvar när jag pratar om e-böcker) men som tur var testade jag och det dröjde inte länge till jag fastnade. Jag läser fortfarande tryckta böcker, men lyssnar alltid parallellt på en ljudbok. När jag pratar med vänner och kollegor undrar en del hur jag har tid att lyssna på böcker, eller hur det går att hänga med i handlingen. Svaret på båda sakerna är att lyssna på rätt sorts böcker.

Jag skulle aldrig orka lyssna på en bok med alltför komplicerad eller komplex handling, eller böcker med för många karaktärer. Däremot älskar jag att lyssna på barn- och ungdomsböcker och deckare. Böcker som oftast har en ganska rak handling och ett enklare narrativ, lätt att följa med i. Just när lässvackan slår till tycker jag verkligen om att vila i de böckerna. Jag lyssnar på ljudböcker när jag gör saker som går på automatik – som att laga mat, diska, städa eller gå min favoritpromenad där stegen leder sig själva rätt. När jag tränar ett program på gymmet som jag redan kan utan och innan, eller när jag springer.

En ljudbok är inte mindre värd än en tryckt bok, men heller inte samma sak. Jag vill se den som en slags bearbetning, där uppläsaren gör sitt eget avtryck på boken likt en översättare gör när en bok transformeras från ett språk till ett annat. Likt en översättare spelar därför uppläsaren en enormt stor roll, något en nybörjarlyssnare kanske inte alltid tänker på. Jag har börjat lyssna på många ljudböcker och stängt av efter bara några minuter – för att jag tycker uppläsaren gör ett dåligt jobb eller för att vi helt enkelt inte fungerar tillsammans. Jag tycker att många ljudboksuppläsare är alldeles för entusiastiska, som att de försöker göra radioteater istället för ljudbok och gör till sina röster för olika karaktärer. En del ljudboksuppläsare lyckas med detta, de flesta gör det inte.

Jag lyssnar på Storytel. Jag tycker att tjänsten i dyraste laget i jämförelse med andra streamingtjänster såsom Spotify och Netflix, men tycker så mycket om den att jag har den ändå. Jag har aldrig jämfört med någon annan tjänst men en av mina favoritbloggar, Bokblomma, har gjort det vid ett antal tillfällen. Läs en gedigen genomgång här! Det finns också flera fina sätt att få ljudböcker och andra berättelser till sig utan att beställa en betaltjänst – de flesta bibliotek har kvar sina CD- ljudböcker och de flesta kör också digitala lösningar med ljudböcker. Det finns också den fantastiska Radioföljetongen i P1 som går att följa via en vanlig app för poddar och som sänder specialinlästa romaner och noveller som går att lyssna på under en begränsad tid. Jag har lyssnat på många fina böcker där! I poddhimlen finns också Dagens dikt i P1, Drama i P1 och P3 Serie.

Slutligen tänkte jag lista några ljudböcker jag har lyssnat på som jag tycker fungerar alldeles särskilt bra som ljudböcker eller där jag tycker uppläsaren gör ett fantastiskt jobb, men listan blev så lång att det blir ett alldeles eget inlägg som kommer imorgon.

Lyssnar du på ljudböcker? Hur?

3 thoughts on “Att lyssna på ljudböcker

  1. Så kul att du nämnde radioföljtongen, en gammal favorit (ända sedan jag lovmorgnar lyssnade på sommarföljetongen på barnradion) som är en slags förlöpare för dagens ljudböcker.

    1. Ja, visst är radioföljetongen fantastisk! Kände inte till att de brukade ha sommarföljetong på barnradion, men det låter ju underbart.

Kommentera