Det magiska London, del 1: Neverwhere

När Richard Mayhews väg korsas av den mystiska Door blir hans liv aldrig riktigt detsamma igen. Det London han kände, med sitt kontorsjobb, sin lägenhet och sin trygghet, ger vika för ett vilt och mörkt London, fullt av blod och död och varelser från en annan värld.

Neverwhere är magiskt fängslande, underbart mörk och dyster. Door kan öppna dörrar mellan olika platser och är jagad av de grymma Mr Croup och Mr Vandemar – Richard Mayhew blir indragen mot sin vilja och finner sig släpad från plats till plats, den ena mer mystisk än den andra.

Att läsa Neverwhere på besök i London var mer än perfekt, Neil Gaiman fångar staden i sitt esse och på något märkligt sätt är det aldrig svårt att tro på att det under den ofta ganska gråa staden finns ett myllrande liv av talande råttor, väsen från urtiden och blodtörstiga monster. London, med sin blandning av sten och betong, sin ganska smutsiga Thames och sin ändå oförklarliga charm är den perfekta skådeplatsen.

Jag fann mig själv sittandes i en skranglig vagn i Londons tunnelbana, tittade upp från boken och såg rakt framför mina ögon skylten till samma tunnelbanestation där Richard alldeles nyss drog fram ett tentakelmonster ur djupet. Så smälter verkligheten ihop med fantasin på ett förunderligt sätt och det är bland det finaste med urban fantasy. London är för mig alltid förändrat, jag kommer alltid att se det som ett hem för varelser från en annan värld – och jag kommer aldrig höra frasen ”Mind the gap” riktigt på samma sätt igen.

I utgåvan jag läste fanns även långnovellen How the Marquis got his coat back som utspelar sig en kort stund efter Neverwhere och låter oss träffa en av huvudpersonerna igen: The Marquis de Carabas. Det var en fin avslutning på läsningen, även om jag nog egentligen hellre hade sett att novellen inte var inkluderad så att jag hade kunnat få mig själv att vänta lite med att läsa den. Efter den storslagna Neverwhere var det svårt för novellen att lämna något som helst avtryck.

Väl hemkommen från London började jag läsa A darker shape of magic av V. E. Schwab, som utspelar sig inte bara i ett alternativt magiskt London utan i fyra: Red London, White London, Grey London och Black London. En recension av den blir 2 i denna miniserie om det magiska London. I tredje delen kommer jag berätta om min upplevelse av teatern Harry Potter and the Cursed Child – stay tuned!

Köp boken på SF-bokhandeln. Finns även på Bokus och Adlibris.

Kommentera