Marked (del 1 i House of Night) – P.C. Cast & Kristin Cast

När jag ändå var igång med att provläsa ungdomsvampyrböcker (se tidigare recension) så slog jag till med Marked också, första delen i serien House of Night som handlar om en vampyrskola (japp!) med samma namn. Precis som i Charlaine Harris’ Southern Vampire Novels är folk medvetna om vampyrers faktiska existens, men där slutar likheterna. Istället för att vara nyfikna på dem och försöka anpassa dem i samhället, är de ”vanliga” människorna i House of Night livrädda för vampyrerna, och de vanliga människorna tar inte alls mycket plats i boken.

Som tur är. Jag fick alldeles nog av vampyrers och människors försök att leva sida vid sida i Dead until Dark, istället får jag i denna boken mitt lystmäte i människornas skräckblandade förtjusning och lockelse till de nattlevande vampyrerna, och vampyrernas egenvalda isolation då de vet att de inte kan stå emot att dricka människornas blod om de kommer för nära. Dock ska det sägas att detta uppenbarar sig först efter ungefär halva boken, inledningsvis var jag uttråkad av berättelsen till den grad att jag var nära att lägga den ifrån mig.

Det är ingen historia som biter tag i en från första sidan, direkt. Zoey Redbird är en vanlig, men ganska udda, skoltjej som en dag blir ”märkt” av en vampyr och måste därmed förflyttas till House of Night och lära sig bli en vampyr ”på riktigt”, förvandlingen äger rum sakta men säkert och hon vet att alla inte överlever den. Det är i början lika fånigt som det låter, House of Night- skolan är fylld med stereotypa amerikanska ungdomar och snälla och moderliga vampyrlärare, i skolmatsalen serveras de riktig mat och de behöver inte tänka på att dricka blod förrän de blir ”riktiga” vampyrer.

Ungefär här höll jag på att ge upp, det var inte alls min typ av bok och den var alldeles, alldeles för försiktig och mjäkig för min smak. Dock så fortsatte jag att läsa och när Zoey blir invald i sällskapet ”The Dark Daughters”, börjar inse att hennes förvandling till vampyr går mycket fortare än de flera år den egentligen ska ta och på riktigt börjar få blodad tand (förlåt) för vampyrlivet, då börjar det bli bra på riktigt. Hennes gamla pojkvän dyker upp på skolan för att leta efter henne och han är den första människa hon träffat sen hon blivit märkt som vampyr, vilket får närmast ödesdigra konsekvenser. Just den scenen agerar i det närmaste som en peripeti, hela Zoeys värld vänds uppochner (igen) och inte bara inser hon att hon vill dricka hans blod, hon stöter också på spöken och övernaturligheter och andra spännande saker.

Just övernaturligheterna blir trots allt ibland lite för mycket. Det verkar som att P. C. Cast och Kristin Cast inte riktigt vetat om de vill skriva en highschool- bok, en berättelse om spiritualitet och andar eller en skräckhistoria, och liksom bestämt sig för att göra alltihop på en gång. De kunde gott riktat in sig lite mer på skräcken och minskat på det spirituella, det blir i ett skede en blandning av New Age och häxriter mitt i alltihop vilket känns, kanske inte helt fel, men en aning malplacerat och i alldeles för stor omfattning.

Jag tänker nog fortsätta läsa serien, för efter den inledande väldigt tråkiga och alldagliga första hälften glimtar det till allt oftare och blir alltmer spännande, i bokens slutskede är det till och med bra. Zoeys upptäckt av hennes lust för blod och hennes egen skräck för densamma är väl beskrivet och jag hoppas att det utvecklas i kommande böcker.

Kommentera