Mina tio bästa böcker under 2000- talets första decennium

Främst för min egen skull gillar jag att gå tillbaka och tänka över vilka böcker jag har läst, vilka jag minns och vilka jag inte minns lika bra. Det är roligt att lista upp dem och fundera på varför jag gillade just den eller den, inte bara för att minnas utan också för att det är roligt att läsa om böcker.

Men det är också intressant att läsa andras bästalistor och jämföra, vilka böcker tyckte jag var bäst och vilka tyckte andra? Ett nytt decennium är det ju trots allt också bara vart tionde år, så det är ett perfekt tillfälle att lista de tio bästa böckerna de senaste tio åren. En idé jag för övrigt fick från Bokhora. Det är bara det senaste året jag verkligen har börjat lista alla böcker jag läser, så många är tyvärr därifrån. En del var det flera år sedan jag läste, som Flickan från ovan. Dock så minns jag den så tydligt som om jag läste den igår.

Jag har skrivit titeln på engelska eller svenska beroende på vilket språk jag läste den på. Om jag läste den på originalspråk har jag skrivit den översatta titeln inom parantes, och vice versa.

1. Harry Potter and the Deathly Hallows (Harry Potter och Dödsrelikerna) – J. K. Rowling (2007)
Inte bara decenniets bästa bok utan också mitt livs bästa bok. En bok jag kan läsa om och om och om igen, en bok som i min mening är helt fullkomlig från första sidan till den sista och också en värdig avslutning på mitt livs mest älskade bokserie och förmodligen de sju böcker jag läst allra flest gånger i mitt liv. Det är också den bok som innehåller de karaktärer jag allra mest har tagit till mitt hjärta, de som känns allra mest levande och de som jag inte ens behöver öppna boksidorna för att se framför mina ögon. Bland dessa är allra kärast den lilla, sorgliga husalfen Dobby. Den som inte tar Dobby till sitt hjärta har nog ett hårt hjärta.

2. Twilight- serien – Stephenie Meyer (2005-2008)
Om jag med kniven mot strupen måste välja en favorit i serien så är det Breaking Dawn, men faktum är att det var Twilight som startade det hela och kastade mig in i en vansinnig och fantastisk läseperiod där alla fyra böcker konsumerades på mindre än en vecka. De tjusade, fängslade och påverkade mig som bara en bokserie gjort tidigare, den nämnda förra. Som påpekat så oändligt många gånger tidigare är det Edward som gör det, denna oåtkomlige, mystiska, allvarstyngda vampyrversion av en evigt sörjande Heathcliff, en vacker och mytomspunnen varelse som vi älskar att älska, eller älskar att hata. Jag, jag har oåterkalleligen dråsat dit. Jag älskar.

3. Boktjuven (The Book Thief) – Markus Zusak (2008)
Krig är tragiskt, och det finns många böcker och berättelser omdet men aldrig har det målats i sådana färger som i Boktjuven. Aldrig har väl Döden själv berättar om sin vandring på jorden och hur han samlar krigets döda själar, hur han på avstånd betraktar Liesel Meminger som växer upp i dess gråa mitt och skapar sig ett liv mitt i de mörkaste stunderna. Det är Markus Zusaks fantastiska språk som gör att jag läser om, gråter över och aldrig kommer glömma Boktjuven.

4. Flickan från ovan (The Lovely Bones) – Alice Sebold (2002)
Jag är en lättpåverkad läsare, och jag glömmer sällan en bok som träffar så rakt in i hjärtat som Flickan från ovan gör. Berättaren är Susie Salmon som våldtas och mördas och betraktar världen från sin himmel, sin sörjande familj och mördaren som går fri. Läs den.

 

5. Den vidunderliga kärlekens historia – Carl Johan Vallgren (2002)
Den vidunderliga kärlekens historia är framförallt en tung, sorglig och hemsk berättelse som beskriver människans ondska inpå bara skinnet. Men den är också en berättelse om villkorslös kärlek och total hängivenhet till det man tror på och till den man älskar. Det är så vackert att tårarna rinner.


6. Tidsresenärens hustru (The Time Traveler’s wife) – Audrey Niffenegger (2004)

Som märkts hittills så är jag en hopplös romantiker. Och Tidsresenärens hustru har allting en hopplöst romantisk historia ska ha: den är vacker, sorglig, spännande och berörande. Den är också ovanlig, Claire och Henry möts för första gången när Henry är 36 och Claire 6 år gammal och gifter sig när Claire är 22 och Henry 30. Henry är en ofrivillig tidsresenär och Claire vet inte när, eller om, han dyker upp i hennes liv igen.

7. Låt den rätte komma in – John Ajvide Lindqist (2004)
En av de bästa svenska skräckromaner på senare tid, och en ovanlig vampyrroman där två barn har huvudrollerna. Lindqvist är en mästare på att blanda skräck och vardaglig ångest på ett sätt som kryper närmare och närmare inpå en i nattmörkret, tills man inte står ut utan måste tända lampan.

.

8. Jonathan Strange & Mr. NorrellSusanna Clarke (2004)
En märklig, mörk och välskriven berättelse om hur magin återinförs i 1800- talets England, där den varit bortglömd sedan 1500- talet. Magikern Mr. Norrell bevisar för engelsmännen att magin faktiskt fortfarande finns, och han träffar också den unge adepten Jonathan Strange. Men i sitt sökande efter magins rötter hittar de inte bara god magi, utan också ond. Berättelsen är inte bara magisk utan blandar också in kärlek, sorg, bitterljuvhet, krig och död och den engelska 1800- talsmiljön jag är så fantastiskt svag för.

9. Blonde – Joyce Carol Oates (2000)
Joyce Carol Oates fiktiva biografi och samtidigt ambitiösa, storslagna och mytiska porträtt av Norma Jean Baker, eller Marilyn Monroe som hon var mer känd som. En bok som tar lång tid att läsa men är så väl värt mödan, Joyce Carol Oates är i sitt esse och hennes fantastiska sätt att behandla språket gör Blonde till en läsupplevelse verkligen utöver det vanliga.

.

10. Harry Potter and the Order of the Phoenix (Harry Potter och Fenixorden) – J. K. Rowling (2003)
Ja, en till Harry Potter- bok. Men faktum är att precis som sjunde boken är den femte ett eg
et mästerverk i sig, en hemsk och fruktansvärt spännande bok där en av bokvärldens vidrigaste karaktärer färgar sida efter sida: Dolores Umbridge. Som läsare känner man inte bara Harrys hat mot henne utan även sitt eget hat, jag avskyr henne hjärtligt och heligt och jag är fortfarande imponerad över hur väl J. K. Rowling tecknat henne. Hon är trots allt inte så överdriven att hon verkar påhittad, hon är högst närvarande och det är framförallt henne som fick mig att sträckläsa bokens ungefär 850 sidor, den första Harry Potter jag läste på engelska först. Med all sin sorglöshet, hopplöshet och ondska är detta den näst bästa i serien i min mening. Det kändes också bra att börja och avsluta listan med serien som ingen annan.

0 replies on “Mina tio bästa böcker under 2000- talets första decennium”

  1. Cicci skriver:

    Har läst alla utom ”Jonathan Strage & Mr Norell” och ”Blond”. Har i och för sig inte läst hela serien ”Twilight” utan endast första delen. Bra lista! 🙂

  2. Anna skriver:

    Åttan låter ju mycket spännande, den har jag inte läst.

Kommentera