Muse, Hovet, 24/10 2009

Det är inte särskilt lätt att skriva något vettigt och läsbart om något man tycker så mycket om – och musik är tillsammans med böcker det jag tycker mest om i livet. Dessutom har Muse förhållandevis snabbt blivit det band som kanske tar allra störst plats i mitt liv.

Nog om det, och jag är mycket medveten om att jag bara försöker ursäkta mig för att jag inte kommer kunna skriva en vettig mening om Muse konsert på Hovet den 24 oktober, ett datum som numera förutom FN-dagen kommer innebära ett underbart minne, för resten av livet.

Så bra var det. Inte bara för att det var speciellt att få se sina hjältar livs levande och live – utan också för konserten i sig. Vissa band ställer sig på scen och spelar nya skivan rakt av, utan undantag, och avslutar sedan med sin största hit. Ungefär. Inte Muse. Med tanke på den senaste skivans utformning hade vi i det närmaste väntat oss en konsert som fokuserade på storslagen och symfonisk rock med orkester och hela köret. Istället blev det en salig blandning låtar från i stort sett alla skivor Muse gjort – från Showbiz (1999) till The Resistance (2009) – och de flesta med ett hårdrocksstuk snarare än ett klassiskt sådant. Mycket show blev det, mycket bra låtar och väldigt bra versioner av låtarna!

För att dra ett exempel så är inte Unnatural Selection min favoritlåt på nyaste skivan – även fast den är bra – men live var den helt otrolig. Även Hysteria var en låt som blev tio gånger bättre live än på skiva – och den är ändå en av mina favoritlåtar på Absolution. Nästan allra, allra bäst på hela konserten var dock ändå Guiding Light. Tella och jag hade innan konserten räknat upp vilka låtar vi ville höra, vi ville gemensamt höra Knights of Cydonia (såklart), Unintended, Supermassive Black Hole och just Guiding Light. Sedan ville Tella höra Starlight och jag ville höra Time Is Running Out. Låtar från fyra olika skivor, alla spelades. Wow! Vad är oddsen? Sedan blev jag också överlycklig över att få höra en låt till från min favoritskiva Showbiz från 1999 – förutom Unintended spelades också Cave.

Och det var just i Cave som jag började inse hur långt Muse har kommit på de här tio åren och vilket fantastiskt live-band de är. Det var samma låt, visst, men ändå inte. Den var så mycket bättre och så mycket mer intensiv (om det är möjligt) än på skivan – inte bara för att den kläddes i en hårdrocksdräkt utan också för sättet den framfördes och sjöngs. Det var samma låt, men ändå en helt annan och mycket, mycket bättre. Bland de bästa var annars United States of EurAsia från nyaste skivan. Inte helt oväntat, för det är mycket mäktig låt redan på skiva och det var inte svårt att räkna ut att den skulle bli ännu mäktigare live. Matthew Bellamy framförde den på piano och den blev en ren explosion i musikkostym, en härlig, intensiv och märklig blandning av Queen, asiatiska tongångar och klassiska pianostycken.

Bland det bästa var också introt till Knights of Cydonia; basisten Christopher Wolstenholme som ensam spelar en sorglig melodi på munspel, så melankolisk att det nästan var hjärtslitande och framkallade kvällens mesta gåshud – något som inte direkt försvann när melodin gick över till introt i Knights of Cydonia som är en av mina favoritlåtar.

För det är det som också är så spännande med Muse konserter. Nästan varje låt inleds live med ett intro som ofta är hårdrocksbaserat men utan att det går att höra vilken låt som kommer. Det är nästan så att man för ett tag börjar undra – ”hmm, har jag missat något? Är det här en låt med Muse jag inte har hört?” – tills ahaaa- upplevelsen kommer och publiken börjar vråla av igenkänning i första takten.

Ungefär. Hovet var fullsatt och slutsålt och det märktes. Det var en härlig, galen stämning och publiken var hela tiden med på noterna. Det var – för att avsluta och upprepa mig själv – en underbar, fantastisk konsert som jag aldrig kommer glömma.

 

 

Låtlistan:

1. Exogenesis: Symphony, Part 1: Overture
2. Uprising
3. Resistance
4. New Born
5. Map of the Problematique
6. Supermassive Black Hole
7. Guiding Light
8. Interlude
9. Hysteria
10. United States Of Eurasia
11. Cave
12. Unintended
13. Undisclosed Desires
14. Starlight
15. Plug In Baby
16. Time Is Running Out
17. Unnatural Selection
Encore:
18. Stockholm Syndrome
19. Knights of Cydonia

0 replies on “Muse, Hovet, 24/10 2009”

  1. […] händelse är under insegling, om en vecka åker jag nämligen till Stockholm för att se Muse live för andra gången i mitt liv, tillsammans med två fantastiska människor jag träffar alldeles för sällan. Dessutom ska jag […]

Kommentera