My next love, where are you?

Jag älskar att älska böcker. Jag blir så där fånigt lycklig när jag hittar en bok jag verkligen, verkligen älskar och jag kan gå och le som en tok i flera dagar efter att jag har läst ut den.

Den senaste tiden har det varit lite si och så med det. Mina recensioner har verkligen gått upp och ner och det har varit nästan lika mycket böcker jag gillat som jag inte gillat. Ganska ovanligt, för jag brukar veta exakt vilka böcker jag gillar och inte gillar och därför brukar många av mina recensioner drypa av den bokkärlek som oftast hittas i valfri bokblogg nära dig.

Men jag vet ungefär vad det beror på. Jag har läst flera böcker som jag lånat av andra för evigheter sedan och på grund av hyllvärmarinventeringen insett att tja, det är nog tid att läsa och lämna tillbaka nu. Det visade sig i flera fall finnas en anledning till att de legat där och halvmöglat, jag brukar som sagt ha på känn om jag kommer gilla en bok eller inte och ingen av de här böckerna har egentligen lockat mig så särskilt mycket. En annan anledning är hyllvärmarna själva. Se föregående orsak. Jag kanske borde sluta läsa ut böcker jag redan efter ett par kapitel märker att jag inte gillar?

Jag har också utmanat mig själv i och med den nordiska läsutmaningen och hittills har det inte gett någon fantastisk utdelning. Jag gillade novemberboken men inte decemberboken och januariboken kommer även den få en ljummen recension. Jag kommer ändå fortsätta med utmaningen men jag kommer också sluta att försöka hitta alltför mycket böcker utanför min trygghetszon för hey, det finns ju ändå en anledning till att jag har en trygghetszon, eller hur? Många försök utanför den och allt det har lärt mig är att alla mina bokälsklingar finns där. Tyvärr har jag köpstopp i åtta månader till och alla böcker kan ju inte biblioteket köpa in men i ganska stor mån kommer jag sluta försöka vidga mina läsvyer. Det räcker nu.

Alltså: mörker, dystopier, vampyrer och annat skräckrelaterat och mystiskt: here I come.

(Inspired by Lingonhjärta)

Brukar du läsa ut böcker som inte fastnar efter några kapitel?

0 reaktioner på ”My next love, where are you?

  1. Jo men visst finns det en anledning till att man har en trygghetszon. Varför ändra på ett vinnande koncept? Lust, lust, lust och mycket få måsten!

  2. Håller fullkomligt med 🙂 Den där trygghetszonen ska man hålla fast vid. I alla fall som oftast och så kan man ju ta sidospår när man har energi till det eller ligger i hängmattan och hår långledigt. Det är ju roligt att ta sidospår ibland. Men inte så man tappar lusten. Så in i mörkret med dig 😀

  3. Jag känner igen mig precis i din inledande beskrivning om älskade böcker! Precis så är det!! Och jag har inte heller hittat någon sådan på länge 🙁
    Angående din avslutande fråga, så fösöker jag verkligen, men det är ibland väldigt svårt…som med Älskade syster…suck…en sida eller så, sen får den ligga på hyllan ett tag till…tyvärr är den ju rätt tjock, också…

    1. Vi får dyka ner i vår trygghetszon istället 🙂

      Alltså, jag kämpar mig ju alltid igenom en bok även om jag inte gillar den. Man kanske skulle sluta vara så envis, den kommer ju säkert ändå inte ge en någonting?

  4. Jag känner också igen mig.
    Det känns som jag har läst ganska många böcker den senaste månaden som jag har känt mig ljummen inför. Kanske för att jag har betat av en hel del recex? Tråkigt är det i vilket fall. Jag vill bli blixtförälskad i det jag läser, och det har nog bara skett med en eller två böcker den här månaden.

    1. Ja, det vill jag med! Jag tänkte försöka läsa lite mer böcker som jag bara verkligen *vill* läsa. Få tillbaka lite läskärlek igen 🙂

  5. Jag håller med alla om att det mest logiska är att stanna i sin egen trygghetszon. Men samtidigt är det lätt att falla för grupptrycket och läsa sånt som alla andra lovordar fast man själv inte alls gillar den typen av böcker. Man vill ju så gärna vara en i det där ”lovordsgänget” och inte känna sig utanför. 😛

    1. Ja, eller hur! Och så tänker man att det måste ju finnas massor med bra böcker utanför trygghetszonen, men det gör det tydligen inte 😉

  6. Jag älskar min trygghetszon! Den talar snabbt och lätt om för mig om det är något skitbra på gång eller om jag kanske borde välja något annat. Så jag försöker följa den, åtminstone när det gäller böcker jag läser på fritiden. Det som ingår i kurslitteraturen går ju dessvärre inte att bara hoppa över, även om de är aldrig så torra…
    Men ja, jag brukar försöka läsa ut även de böcker jag inte är överdrivet förtjust i. Många har ju ändå någonting som gör att man står ut. De som inte funkar alls, emellertid… Såna böcker är det bara att lägga bort på en gång.

    1. Trygghetszoner är bra 😀 Det är ju särskilt bra när man pluggar och måste läsa kurslitteratur, då har man ju verkligen inte tid för dåliga skönlitterära böcker 🙂

  7. Alltsa, det dar ar svart. Ibland laser jag vidare, ibland inte. Men oftast gor jag det for att jag tanker att ’det blir sakert battre’ och blir det inte det sa brukar jg frossa lite i bokens uselhet…. 😉

  8. Jag brukar faktiskt läsa ut böcker, den enda jag inte lyckades ta mig igenom var Kate Mortons The forgotten garden – där fick jag ge upp till slut. Annars, om jag råkar ut för en bok som jag inte gillar, brukar jag dela upp det lite. Typ ett kapitel om dagen eller något, lite som ett arbete, haha. Jag gillar inte känslan av att ha gett upp.

    1. Hehe, just den känslan gillar jag inte heller. Så jag brukar släpa mig igenom dem ett kapitel i taget jag också 😉

Kommentera