Bokmässespecial: Mysrys – Kim M Kimselius

Denna helgen är det bokmässespecial, det blir tre recensioner av ungdomsböcker vars författare kommer vara på mässan. Först ut, Kim M Kimselius som du kommer kunna träffa i monter B09:20 varje dag under mässan, läs gärna mer om henne i En bokcirkel för allas intervju!

Denna hösten kommer Kim ut med inte mindre än fyra böcker, Mayafolkets hemlighet som jag har skrivit om härAtt skriva med glädje, Den där dagen och så sist men inte minst, Mysrys som är en novellsamling och en väldigt bred sådan. Jag som bara läst böcker ur Theo och Ramona- serien tidigare tyckte det var kul att läsa något annat av Kimselius också och jag tyckte om den.

Men kanske är inte Mysrys rätt titel, det är faktiskt ganska få noveller som har skräckinslag och jag som älskar just mysrys blev aningens besviken över att jag fått fel förväntningar. Med det sagt så är Mysrys ändå på sina ställen en fantastisk bok, novellerna handlar om allt möjligt men det återkommande temat tycker jag snarare är en lågmäld sorg än skräck.

Visst finns det skräck. Första novellen, Har jag berättat? är en alldeles underbar skräckhistoria – atmosfärisk, kuslig och med verkliga kalla kårar mot slutet. Hemsökta hus och andar dyker också upp med jämna mellanrum liksom mindre skräckiga deckarhistorier – det är stor bredd på novellerna. De allra flesta är också väldigt bra, några gillar jag mer än andra och en gillar jag inte alls – men i en samling med över 40 noveller är det ändå ett bra betyg.

Jag tror att det här är en jättefin novellsamling att ge ungdomar men jag tror samtidigt att många av novellerna kräver ett samtal efteråt för det är svåra saker Kimselius tar upp. Sorg och död är återkommande teman – det är fint och eftertänksamt skrivet och det berör verkligen.

Roslagstext, 2012.

4 reaktioner på ”Bokmässespecial: Mysrys – Kim M Kimselius

  1. Ska överväga den här novellsamlingen då, när jag behöver en till. Och jag kommer ju inte att ha fel förväntningar på den 🙂

    1. Hehe, nä nu har jag förvarnat dig 😉 Jag tror nog att den är väldigt bra då- och då- läsning (som de flesta novellsamlingar är…), hade jag plöjt hela på en gång kanske det hade blivit för mycket men väldigt bra att läsa i då och då som sagt. Det är ofta väldigt korta noveller också.

      1. Ja, jag har ju precis upptäckt novellernas värld, kan man säga. Det är perfekt att ha en novellsamling på gång hela tiden, så kan man läsa i den när man vid enstaka tillfällen hamnar mellan böcker 🙂

Kommentera