När livet kommer emellan, del 2

Det var över en månad sedan jag bloggade sist. Ibland behöver en någon sorts paus från allting, till och med från sådant som en älskar att göra. Bloggandet var en sådan sak just nu. Det har hänt mycket saker i mitt liv i februari och det har inte bara avspeglats i mitt bloggande utan också i mitt läsande.

Jag läste nämligen bara två böcker i februari, och det gjorde jag medan jag låg däckad i influensa en väldigt lång vecka. Det var också veckan då jag blev lite, lite vänligare inställd mot e-böcker, för när en har 39 graders feber är det verkligen så himla mycket enklare att klicka ner en e-bok till plattan än att släpa sig iväg till biblioteket för att skaffa sig andra världar att fly till. Inte för att jag inte hade gjort det i slutändan ändå.

Åsa Larsson är en av få deckarförfattare som fortfarande fängslar och fascinerar mig, ja jag kan nog räkna dem på ena handen och ändå få fingrar över. Både Det blod som spillts och Svart stig lästes på plattan, numera kallad J.D Salinger, och allra mest fast blev jag i Det blod som spillts som inte bara var en spännande deckare utan också gjorde mig sådär heligt feministisk förbannad som jag blir allt oftare nuförtiden. I Det blod som spillts spills livet av en feministisk präst som rivit upp många patriarkala värderingar i den lilla byn utanför Kiruna. Ni kan ju gissa hur många som har motiv. Men mer om den, och Svart stig, senare.

På tal om feminism så såg jag Cirkeln på bio ikväll, det var andra gången i ordningen jag gjorde det och den var fortfarande lika bra. På hemvägen slog det mig hur otroligt betydelsefullt det hade varit för min tonårstid om det funnits en film, en svensk film inte minst, där sex tjejer hade tagit plats i huvudrollerna. Sex tjejer som var tuffa, svaga, starka, självständiga, beroende av varandra och andra, föll för frestelser och fick styrka av varandra. Sex tjejer som var som tjejer var mest, bara att de dessutom hade magiska förmågor. Tjejer som gjorde allt det med sina magiska förmågor en själv förmodligen skulle göra. Tjejer en kunde identifiera sig med. Tjejer som tog plats. Tjejer, mitt i det hav av huvudroller, programledare, politiker, världsledare, idoler och musiker som – inte endast bestod av män men som tilldelades så mycket större självklarhet på grund av att de var män.

Det kanske hade varit lite lättare att hålla andan då. Jag hoppas, och tror, att Cirkeln spelar den rollen för många tjejer idag.

10 thoughts on “När livet kommer emellan, del 2

  1. Ibland behöver en verkligen paus, skönt att du kunde ta en och att du är tillbaka nu 🙂 Jag håller verkligen med ang Cirkeln, en sån ynnest det varit att få se den som femtonåring! Och det är ju väldigt sorgligt egentligen, att den ska vara så unik på det området, det finns inga andra filmer som berättar om en grupp tjejer på det sättet. Sorgligt! Och underbart fint att den finns nu äntligen.

  2. Kul att du är tillbaka 🙂 Jag håller med dig, även fast jag inte har sett Cirkeln. Det hade gjort så mycket. Likaså att det idag finns ungdomsböcker med tjejer i huvudrollen som handlar om annat än relationer eller popularitet, vilket var det enda som lyftes fram när jag var tonåring. Jag läser betydligt mer ungdomsböcker som vuxen än som tonåring, och jag önskar verkligen att en del av de böcker jag läser idag hade funnits då.

    1. Tack 🙂 Absolut, det finns många fler böcker nu än för bara tio år sen till exempel tycker jag! Det lär väl också ha en del att göra med att unga vuxna- genren knappt fanns för tio år sen. När jag var tonåring gick jag från barnböcker till vuxenböcker liksom..

  3. Skönt att du är frisk igen! Håller också med om Cirkeln. Så underbart med tjejer i majoritet. Starka tjejer med krafter som inte är bihang eller kylarprydnader till killarna.

  4. Välkommen tillbaka!
    Jag önskar också att det hade funnits mer intressanta förebilder när jag växte upp. Jag hade nog behövt läsa Cirkeln när jag var 15-16 år..

Kommentera