Nej tack

Jag läste två delar i House of Night och även om det fanns saker jag verkligen gillade (som rödögda vampyrspöken och en kickass- hjältinna) så fanns det också saker jag inte gillade (trist språk och vampyrer som åt corn flakes till frukost).

Jag funderade ett tag på att fortsätta läsa serien. Men häromdagen när jag gick och ställde upp böcker på jobbet fick jag ett klart bevis på hur bra det kan vara att avbryta läsningen av en serie om man känner att den inte riktigt håller, hur fina framsidor den än har.

Härmed presenterar jag baksidestexten för nionde (!) boken i serien (SPOILERVARNING om du vill läsa serien!)

wpid-dsc_0206.jpg

Jag var, helt seriöst, tvungen att stirra på boken i flera minuter för att det skulle gå in att det här inte var en parodi. ”…vars senaste vapen är skapat av ondskan själv och är oemotståndlig för en tonårstjej: En supersnygg, ny elev på skolan!” Alltså….. va? (och förresten, om ”oemotståndlig” är ett adverb för ”vapen”, ska det inte vara ”oemotståndligt”?)

Och, dessutom, om en tjej har att välja mellan ”sitt öde att falla för honom” eller bestämma själv, ja då kan jag vara utan. Tack, men nej tack!

Visserligen kan ju baksidestexten vara enormt klumpigt utformad och innehållet vara annorlunda men känslan säger ändå…. nej.

3 thoughts on “Nej tack

  1. Alltså jag dör av skratt…världens mest störda baksidebeskrivning av en roman. Jag brukar störa mig på text bakom böcker, men det här är bara för roligt för att vara sant : D

Kommentera