New Yorks gudar – Lyndsay Faye

Det första som slog mig under läsningen av New Yorks gudar var att den verkligen borde hetat Gothams gudar istället, eftersom orginaltiteln The Gods of Gotham mycket bättre talar för det mörka och morbida i berättelsen – och inte minst det historiska.

Det andra är att jag verkligen gillar den. Jag gillar huvudpersonen Tim Wilde som är en motvillig polisman i 1840- talets New York, jag gillar mysteriet som med lite Jack the Ripper- vibbar långsamt spinner sina nät över handlingen och blir allt äckligare med mord på barnprostituerade som röd tråd – men framförallt gillar jag stämningen och miljöerna. Nästan lika väl som Dan Simmons porträtterar Londons undre värld i Drood berättar Lyndsay Faye om slummen på södra Manhattan, om råttor som slingrar sig in överallt och om det ökända Sixth Ward och Five Points där gängkrigen blossar och pyr likt gasljusen på New Yorks gator.

Språket är vackert, ofta slingrande och poetiskt och ibland nästan magiskt i sina beskrivningar av mörkret och hjälplösheten. Men ibland, och detta blir tyärr ett ganska stort men, hakar det upp sig och det är nästan alltid när gängspråket ”flash” är inblandat. Tim Wilde översätter ofta samtal mellan de som pratar flash och de som inte gör det och det blir mest stolpigt, konstigt och fyllt av oflyt. Jag vet inte om det beror på svårigheten att översätta en översättning (!), men så här i efterhand hade jag gärna läst boken på engelska.

Trots det är jag fängslad hela boken igenom. Faktiskt är det språket och stämningen som fascinerar mer än historien gör, dock får även spänningen sidorna att rinna undan – framförallt mot slutet. Jag gillar verkligen den målande bild av det historiska New York som framträder bakom orden – slummen och smutsen går alldeles utmärkt att föreställa sig, likaså de ofta väldigt brutala morden.

Jag kommer alldeles säkert läsa Lyndsay Fayes debutbok Dust and Shadow för New Yorks gudar gav absolut mersmak.

Norstedts, 2012.

5 thoughts on “New Yorks gudar – Lyndsay Faye

  1. Den VAR så bra alltså! Roligt! Jag fingrade en del på den på mässan eftersom jag tittat på den på nätet tidigare, men var lite osäker.. man har ju en del att läsa liksom… Attans…

    1. Yes det var den 🙂 Jag störde mig en hel del på översättningarna av flash-språket, tyvärr (varför inte bara skippa det?) det hade varit verkligt intressant att läsa den på engelska också!

Kommentera