Nobelprisfunderingar

Som de flesta andra i bokbloggvärlden har jag börjat undra vem som kommer få Nobelpriset de här året. I det stora hela skulle jag personligen i en önskelista helt enkelt kunna upprepa mina egna kandidater från förra året, Joyce Carol Oates, Maryse Condé och Salman Rushdie. Joyce Carol Oates tror jag tyvärr inte kommer få priset, hur ofta hon än förhandstippas. Tyvärr brukar nobelpristagaren bli någon jag ens har läst en sida av, och ganska sällan blir jag heller intresserad av att läsa dem.

Är det för att jag själv helst läser sådant som inte hör allmänhetens gillande till? Vampyrer och skräck och historiska romaner i en allsköns blandning? Nja. Jag läser ju faktiskt gärna annat också, och även om inte nobelpristagarna väger tyngst i min bokhylla så består den ändå till stor del av klassiker. Jag är inte tillräckligt insatt i Svenska Akademien och deras regler för att spekulera om hur eller varför de väljer som de gör, men jag tycker ändå att det flera gånger de senaste åren varit pristagare som jag och många med mig absolut inte känt till och jag kan inte låta bli att fundera på varför. Är det jag som hänger med för dåligt eller är de väldigt inriktade på den typ av författare bara en viss typ av läsare känner till? Författare som inte är så kända och därför verkar mer exklusiva? Diskussionen gick het på Bokhora angående Adonis, och vad jag lärde mig av det var inte bara att många delar ungefär samma åsikt och funderingar som jag, utan också att man kan få lästips ur de mest olika diskussionsformer. Bernur lade ut några rader av Adonis och jag tyckte inte bara mycket om dem, jag fick mersmak.

Kanske att jag försöker mig på lite Adonis under de sista skälvande dagarna innan priset tillkännages och har för en gångs skull läst någon av de författare som är allra högst på listorna över tänkbara kandidater hos de flesta bokbloggarna, kanske inte. Men mina favoriter är nog ändå ganska mycket huggna i sten:

Jag hoppas att Joyce Carol Oates får priset. Eller Salman Rushdie. Eller kanske Maryse Condé, även fast jag bara har läst en bok av henne – Färden genom mangroven. Så bra var den och jag vill gärna läsa mer av henne.

0 replies on “Nobelprisfunderingar”

  1. Tella skriver:

    Jag antar att du inte blir förvånad när jag meddelar att ”färden genom…” ligger här hemma och väntar på att bli läst, va??

  2. Lyrans Noblesser skriver:

    Jag gillade också Färden genom mangroven.

  3. […] några dagar sedan ställde jag mig själv frågan varför jag aldrig eller åtminstone väldigt sällan har hört eller läst något om den som […]

  4. […] är, och visst har jag flera författare jag så hemskt gärna hade velat sett som pristagare. Jag funderade förra året på varför det väldigt ofta är författare som jag sällan eller aldrig hört talas om som föräras […]

Kommentera