På långritt i 1920- talets Europa

Länge har jag undrat vilken bok som skulle lyckas fylla hålet efter Fatima Bremmers fantastiska biografi om Ester Blenda Nordström. Något av saknaden stillades när jag fann Oss håller inga bojor, oss binder inga band! av Jan Mårtensson och Susanne Giraud.

Linde Klinckowström tar oss med på långritt i 1920- talets Europa, tillsammans med hästen Castor som var hennes livs kärlek. Linde växte upp på godset Stafsund och uppfostrades med attityden att ingenting kunde stå i hennes väg. 1926 bestämde hon sig för att tillsammans med den stora hästen Castor rida till Paris för att hälsa på sin syster Thora, gift med konstnären Nils von Dardel. Den stora massan var självklart ganska hånfull, men både tystades och omvändes när Linde och Castor stadigt klapprade fram mot Paris – och sedermera även tog sig till Rom, Beligen, Ungern, Tjeckoslovakien och Polen. Sex långritter i Europa.

Det är tydligt att Linde Klinckowströms bedrifter gjordes möjliga till stor del av hennes börd och fina namn, pengar är aldrig något riktigt problem och längs med vägarna får hon och Castor bo hos adliga avlägsna släktingar i slott och herresäten. Visserligen inkvarteras de också i smutsiga stallar och strapatserna de utstår ska inte förminskas, men det är ändå viktigt att påpeka.  Någonstans är det ändå Lindes tro att inget kan stå i hennes väg som gör allt möjligt.

Samtidigt kan en såklart inte underdriva vilken bedrift det är av en kvinna att ensam rida genom Europa på 1920- talet. Porträttet av Linde och hennes ofta lika äventyrliga vänner är fascinerande och rikt, Linde skrev alltid dagbok från sina äventyr och det är – oftast – en fantastiskt livfull berättelse att ge sin i. De gånger jag tappar intresset är när namn efter namn på adliga släktingar och vänner radas upp – jag önskar detta hade fått ge vika för mer berättelse.

Oss håller inga bojor är inte alls det mästerverk som Ett jävla solsken var, den är inte lika djupgående eller litterär och välskriven. Men den som älskade att vara i Ester Blenda Nordströms sällskap, eller den som längtar efter att läsa om kvinnliga äventyrare historien glömt bort (och vem gör inte det?) kan ändå finna några timmars underbart och tufft resesällskap i Linde och Castors ritter över mellankrigstidens härjade Europa.

Kommentera