Per Oscarsson

Igår bekräftades det att det är Per Oscarssons och hans fru Kia Östlings kvarlevor som hittats i deras nedbrunna hus. Antalet sörjande måste i det närmaste vara oändligt för det är få skådespelare som gjort sådant intryck genom åren som Per Oscarsson.

För mig har han alltid varit en självklarhet. I stort sett de enda filmerna som spelades hemma hos mig när jag var liten var filmatiseringar av Astrid Lindgren- böcker och för mig var Per Oscarsson inte så mycket just Per Oscarsson utan snarare Borka, Orvar och Fiolito. Speciellt Fiolito, för jag älskade Ingen rövare finns i skogen och alla de andra novellfilmer av Lindgren vi hade inspelade på ett slitet VHS- band.

Per Oscarsson har gjort många fler filmer än så, men det är i de rollerna jag alltid kommer minnas honom som skådespelare. I SVD kan man idag också läsa många av hans vänners minnen av honom, och att han var både omtyckt och älskad kan ingen tvivla på. Det är verkligen en skådespelare i särklass som har gått ur tiden.

Bildkälla.

Kommentera