Skräcklördag: Ankomst

Det är fredageftermiddag. Jag är på väg hem efter en förskräckligt tråkig föreläsning om statistik och en hel veckas intensivt pluggande, jobbande och för lite sovtimmar hänger mig i hasorna. Det är en halvtimmes promenad hem och under inflytande av knastrande höstlov under mina skor, regnruggigt väder och allmänt vemod bestämmer jag mig för att lyssna på Caroline L. Jensens skräcknovell Ankomst.

Och plötsligt är jag inte lika trött längre. Världen är fortfarande höstgrå och vinden sliter lika hårt i mitt paraply, men något annat har också uppenbarat sig i höstrusket. Jag känner mig tvungen att kika bakom mig. Jag bara måste, trots att jag vet att det inte är någonting där. En smygande känsla av övernaturlighet har sällat sig till tröttheten, gjort mig klarvaken och i sällskap har den en sällsam rädsla för ordet Ankomst.

Jag är oerhört imponerad av Caroline L. Jensens sätt att bemästra både den subtila och den uttryckliga skräcken, här förenade i en berättelse som sakta men säkert blir rysligare och rysligare på sin väg mot det obönhörligt fasansfulla slutet. Blod och splatter blandas med en smygande, tyst känsla om att något inte står riktigt rätt till. Det är en gastkramande blandning som inte blir mindre skrämmande av att det hela inleds med en GPS som får fnatt och leder berättelsens huvudperson ut mitt i ingenstans och rätt in i en mardröm. Berättelsen skrämde mig oerhört, särskilt i kombination med en fantastisk uppläsning av Camilla Jern.

Kanske kommer jag aldrig våga skaffa mig en GPS efter det här. Jag har definitivt en känsla av att jag hela mitt liv kommer vara lite, lite rädd för ordet ”Ankomst”.

Mix förlag, 2013.

3 thoughts on “Skräcklördag: Ankomst

  1. Den här inbillar jag mig att jag skulle tycka mycket om! Grejen med Mix Förlag, är dock att jag inte tycker det är en hit varken med e-bok eller ljud-bok… Men kanske är det dags att komma över det..? ;P (:

    1. Det tror jag du skulle! Jag är inte särskilt förtjust i e-böcker men älskar ljudböcker! Gjorde det inte innan, och det var en rejäl tröskel att komma över men när jag väl gjorde det blev det helomvändning 🙂 Nu är ju visserligen inte alla medier för alla och det finns säkert många som aldrig kommer gilla ljudböcker men för mig handlade det väldigt mycket om att åsidosätta mina väldigt hårda principer om att böcker ska läsas som böcker. När jag väl lyckades så insåg jag att jag gillar ljudböker – om det är rät uppläsare. Det är ju jätteviktigt! Kan inte lyssna på en ljudbok fortfarande om det inte är en bra uppläsare. Här var det en väldigt bra uppläsare, men den allra bästa är i mitt tycke Stephen Fry när han läser Harry Potter- böckerna. Åh, vad underbara de är! Tror det var dem som fick mig över tröskeln till sist, har lyssnat på dem flera gånger.

Kommentera