Helsingborg med omnejd är lika 30-talsdystert och lika nerlusat med övernaturliga skräckligheter som i Dennis Gustafssons tidigare delar om den ockulta detektiven Viktor Kasparsson. Här är det en skånsk by som lever i skräck och Viktor Kasparsson kallas in av prästen själv när de andliga vägarna tycks stängda.
Kanske att jag var ännu mer förtjust i del fyra i serien, Blodsband, men även i Syndaätaren levererar Dennis Gustafsson blodisande skräck, skrämmande spöklegender, en gnutta samhällsbetraktelse och fantastiskt livfulla teckningar. Skrämmande så det förslår och med en riktigt intressant touch av nordisk folktro. Jag gillar.