The Night Watch – Sarah Waters

The Night Watch utspelar sig i det härjade och bombade London under andra världskrigets början och slut, och det är en personlig, ingående och känslofull bild Sarah Waters ger läsaren. Även om den är sedd ur fyra olika människors perspektiv och följer dessa en kort tid under tre olika år; 1941, 1945 och 1947, lyckas den bli just väldigt personlig, man får förståelse för varje person även om de är väldigt olika och hanterar krigets fasor var och en på sitt sätt.

Kay är en inbunden och tyst ambulansförare, Helen är en rikemanssflicka, Viv jobbar som stenograf och har ett förhållande med den gifte soldaten Reggie och Duncan – hennes bror – sitter i fängelse för ett brott som var nog så skamlöst då men inte skulle ge fängelse idag. Gemensamt är att de alla är drabbade av någon form av svårmod – vilket förmodligen var ganska vanligt under krigsåren – och att alla verkar bära på en hemlighet.

Det är fascinerande att följa de olika personernas öden, även om en del berör mer än andra så känns alla levande. De är verkligen människor, inga perfekta varelser utan fel och brister och alla är de påverkade på olika sätt av den tid de lever i. En del av dem hade passat bättre i dagens samhälle och en del verkar vara reliker från en ännu tidigare era. Framförallt kanske jag känner för den smått melankoliska och djupa Kay, som alltid blir tagen för pojke i sina långbyxor och mössa och som kämpar mot illamåendet när de försöker rädda överlevande från halvt eller helt sönderbombade hus.

Hela boken bär för övrigt ett drag av melankoli och det är inte bara personerna i det bombhärjade London som tycks verkliga, jag kan se också staden framför mina ögon när jag läser, de ihopfallna husen, gränderna, bränderna, de hemliga tillhållen och den enda episoden utanför London som verkar nästan absurd i sin grönska och idyll.

Det som känns ofärdigt i boken är just hur läsaren lämnas i ovisshet om utgången, hur berättelsen bara tar slut och hur mycket som inte sägs. Delvis antar jag att det har att göra med hur berättelsen är upplagd – tidsperspektivet är inte helt rakt – men på något sätt känns det just ofärdigt.

Men, i en spegling av den tid av förvirring under vilken boken utspelas, kanske det ändå var det som var meningen.

0 replies on “The Night Watch – Sarah Waters”

  1. bokstävlarna skriver:

    Jag tyckte väldigt mycket om den här boken när jag läste den i somras. Jag störde mig inte på att den slutar lite mitt i, jag tyckte (precis som du skriver i slutet) att det passade så bra ihop med tidsperioden och temat att allting inte slutade prydligt ihopknutet.
    Har du läst fler Sarah Waters?

    • Eli skriver:

      Inte tidigare, men jag är mitt i Fingersmith just nu. Och även om jag tyckte om Londonbeskrivningarna i Night Watch, så älskar jag dem ännu mer i den viktorianska tiden i Fingersmith. Det känns som att jag verkligen kommer fastna för Sarah Waters.

      • bokstävlarna skriver:

        Jag är väldigt sugen på The Little Stranger, den kommer ju på svenska nu i dagarna så jag ska försöka lägga vantarna på ett ex. Jag gillar viktoriana i allmänhet, så måste verkligen försöka få tag på Fingersmith också!

Kommentera