Vad är väl en bokmässa i Göteborg?

Medan större delen av bokbloggarmaffian valsar runt mellan mingel och intressanta föreläsningar på mässgolvet i Göteborg tänker jag städa, tvätta, måla om listerna i hallen och laga mat. Glammigt värre.

Nåväl. Väldigt bitter är jag inte för jag ska också ha bokcirkel med världens bästa Hanna, vi läser just nu Korparna av Thomas Bannerhed (åtminstone ska jag börja läsa den till helgen).

Jag tänkte också, när jag inte gråter över missade författarträffar och bokbloggarhäng (som nog är det allra sorgligaste med att missa mässan), reflektera över ett citat som dök upp i minnet häromdagen och som ganska väl talar om hur jag brukar känna mig måndagen efter den pärs som faktiskt är Bokmässan..

Jag är som något som blivit kvar efter en begravning, dömd att gå omkring på gatorna och skrämma slag på folk när de tvingas begrunda sin egen dödlighet. (Från Jonathan Strange & Mr. Norrell).

Ja, kanske inte riktigt så skrämmande. Men en skulle ju behöva en veckas semester bara för att vila upp sig, det är ju ett som står säkert varje år (hur mycket en än ignorerar det under mässans gång…)

Med det vill jag såklart säga: Ni som är där, hoppas ni har kul!

Kommentera