Vad jag ser fram emot – höstlängtan

Veckans utmaning på Kulturkollo handlar om hösten, och den nystart hösten ofta är. Det följer kanske med sedan skolstarten, en ny början fast hösten egentligen markerar början till årets slut. Ändå är det alltid hösten jag mest ser fram emot, en tid då det känns okej att skruva ner takten och börja förbereda sig för vintervilan. Tanken i att fånga sommardagen är bortblåst, istället infinner sig friden i att krypa ihop under en filt med en kopp te och en fantastiskt tjock bok. Jag ser fram emot det, vilan som hösten ofta innebär. Regnet, höstfärgerna, mörkret. Och sedan, ljuset som vänder åter i december.

Jag ser fram emot böckerna, förstås. Allra mest ser jag fram emot Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld – alla barn- och ungdomsböcker jag vill läsa i höst har jag skrivit om här. Bland vuxenböckerna har jag inte en lika självklar längt- bok, men jag har listat några här. Mest tänkte jag i höst läsa hyllvärmare och biblioteksböcker, för att minska att- läsa- högen hemma något. Kanske lyckas jag. Snart är sommarläsningen över, höstläsningen tar sin början. Närmast i att- läsa högen, undantaget biblioteksreservationer, är:

The Dark Forest (Rememberance of Earth’s Past #2) – Cixin Liu
Herrgårdsfruns recept – Olof Hedengren
Den jag är –
Lesley Choyce
Zonen vi ärvde – Författarkollektivet Fruktan
Spill – Sigrid Combüchen
Berättelser från yttre förorten – Shaun Tan

Varsågod och rid – andra boken om Dalsboryttarna

I hästböckerna finns allt. Kärleken till hästarna, framförallt, men också vänskap, ängslan, tilltro, sorg och glädje. Och rivalitet, när det är tävlingar på gång. Varsågod och rid är andra boken om Dalsboryttarna, jag hade inte läst den första boken Ett eget lag men det gick bra ändå. Mycket av det som hände i Ett eget lag återges i Varsågod och rid. Dalsboryttarna är Athena och Petrus tillsammans med nya kompisen Lilja, de tävlar dressyr och siktar mot Ponnyallsvenskan. Men Petrus ponny Pi är egentligen för vild för honom, han vill sälja henne och köpa en bättre skolad häst. Athena har snart växt ur sin B-ponny Master men aldrig att hon skulle kunna tänka sig att sälja honom! Han är ju hennes bästa vän.

På många sätt tror jag att Varsågod och rid är ganska långtifrån många hästfrälstas verklighet. Athena bor på en gård med stall där de andra ryttarna hyr in sina hästar, det är dyra hästar och att köpa en ny, större tävlingshäst och ändå vänta med att sälja sin ponny värd trehundratusen är liksom inget problem. Samtidigt finns också den verkligheten, såklart, och Malin Eriksson skildrar Dalsbostallet och ryttarna fint.

Jag tycker om Athena, Petrus, Saga och Lilja. Jag tycker om att det finns problem, men att de tar sig igenom dem tillsammans. Varsågod och rid är en hästbok på arenan, med tävlingsnerverna utanpå och där kärleken till bästa hästkompisen ställs mot viljan att vinna och bli en bättre ryttare. En av de sakerna Malin Eriksson gör så bra är att visa att det inte alltid behöver vara en konflikt. Kärleken kommer alltid finnas där.

Finns bland annat hos Bokus och Adlibris.

Helgläsning och bokmatchning

Den här helgen läser jag rosa och blå böcker. Jag har nyss börjat läsa The Stonewall Reader som är en samling artiklar om tiden före, under och efter Stonewall- upproret. Det är i år 50 år sedan och fortfarande behöver vi påminnas om Stonewall och Pride- rörelsens rötter – särskilt eftersom orättvisorna, hatet och hoten mot HBTQ-personer fortfarande existerar. Jag tror det kommer vara intressant och viktig läsning, som jag behöver ta till mig en bit i taget.

Jag kommer inte kunna låta bli att börja på Lauren James nya bok, The Starlight Watchmaker som är fantastiskt snygg! Jag älskar Lauren James böcker, jag önskar fler skulle upptäcka dem och jag önskar verkligen hennes böcker översätts till svenska snart. Hon är, bredvid Rainbow Rowell, min stora favorit i YA-genren.

Bild från instagram, @eliandbooks.

Böcker att se fram emot hösten 2019 – vuxenböcker

Jag brukar nöja mig med att kika på utgivningen för barn och unga (klicka här för den spaningen!), men i höst finns en hel del titlar även ur vuxenutgivningen som lockar. Jag spanar på översättningar av fantasy och flera böcker om klimatkrisen.

Skönlitteratur

Liv Strömquist gör alltid fantastiska grafiska romaner, i höst kommer hennes nya Den rödaste rosen slår ut. En lika vacker titel, men på ett annat sätt, är en kortroman från Elin Lucassi som till vardags är serietecknare. Mycket spännande med Ert blod på mina broddar!

I deckarhyllan ser jag fram emot Vargen av Katarina Wennstam, en av få svenska deckarförfattare jag läser. Däremot läser jag mycket fantasy och jag tycker det är fantastiskt att NK Jemisins hyllade fantasytrilogi äntligen ges ut på svenska i höst, med serienamnet Den söndrade jorden. Det översätts mycket YA- fantasy till svenska men alldeles för lite nutida vuxenklassad fantasy. Jag har haft dem på min att- läsa- lista länge, men kommer läsa dem på engelska. I science-fiction genren är utan tvekan det mest spännande släppet Gileads döttrar av Margaret Atwood, även den kommer jag dock läsa på engelska.

Jag älskade Elisabeth Östnäs trilogi om vikingadottern Turid. I år ger hon ut Häxorna, en vuxenroman. Beskrivningen av handlingen låter lite väl typisk romantisk historisk roman för min del, men Östnäs är Östnäs och jag kommer definitivt att läsa.

Facklitteratur

Höstens facklitterära släpp snurrar mycket kring planeten jorden, med böcker många skulle behöva läsa. De jag framförallt vill läsa är I lågor, brandtal för en radikal klimatpolitik av Naomi Klein och Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till av Pär Holmgren.

Även på kokbokssidan är miljö och klimat i fokus där den stora vågen vegetariska kokböcker fortsätter! Jag kommer definitivt att köpa Vegansk husmanskost och Vego i världsklass, båda signerade Gustav Johansson som driver den fantastiska bloggen Jävligt Gott (Vego i världsklass är ett samarbete med WWF Sverige och Svenska OIympiska Komittén). Jag har längtat efter en heltäckande bok med vegansk husmankost, vid sidan av Vår kokbok vegan. Vego i världklass fokuserar på idrottande och tränande människor vilket är helt fantastiskt då det fortfarande finns så många som tror att du inte kan vara en högpresterande atlet och samtidigt vegan. Jag är också intresserad av Zeinas green kitchen av Zeina Mourtada och Vego snabbt och enkelt av Mattias Kristiansson, den senare river tidningen Vego.

Det lär bli en hel del matlagning i höst, med andra ord. Vad längtar du efter?

Böcker att se fram emot hösten/vintern 2019 – barn och ungdomsböcker

Bokhösten 2019 är fullmatad med fantastiska nyheter, framförallt på barn- och ungdomssidan som alltid intresserar mig mest. Jag ser fram emot fler böcker än jag brukar, allra mest spännande är det i utgivningen för barn 9-12 år och för unga.

Bilderböcker och kapitelböcker för mindre barn

Bland bilderböckerna ser jag mest fram emot Hej alla monster av Jenny Bergman, illustrerad av Alexander Jansson. Jag älskar Janssons suggestiva och mättade bilder och monsterbilderböcker går aldrig att få nog av på biblioteket. Idde och hajen är Ellen Ekmans första bilderbok i både text och bild – jag längtar!

Bland kapitelböckerna för 6-9 år hittade jag inte jättemycket utöver nya böcker i alla populära serier som finns för åldern, men ett guldkorn är förstås Knäckarbanketten av Sara Bergmark Elfgren, illustrerad av Emil Maxén.

Kapitelböcker 9-12 år

För mellanåldern finns det betydligt fler böcker att längta till. Höstens största längt är förmodligen att Jenny Jägerfeld släpper en ny bok, Mitt storslagna liv. Förväntningarna! Vi får också äntligen möta Athena igen, i Strålkastare, tack! av Elin Ek. En av mina absoluta favoritförfattare Mårten Melin ger ut en ny diktsamling, den här gången för 9-12 år. Jag längtar efter Min längtan kvar, även om jag kanske hade hoppats på ett mer spännande omslag. Det krävs litegrann för att övertyga den typiska mellanåldaren om att läsa en diktsamling.

Slutligen finns det två spännande skräck- och fantasyutgivningar i höst. När Ingelin Angerborn släpper nytt är det högtidsstund, höstens bok heter Hjärta av sten. Jag är också mycket nyfiken på samarbetet Kolvinge, mellan Maud Mangold och Kerstin Lundberg Hahn – jag håller den senares Barnkolonin för den bästa skräckroman som skrivits av en svensk författare för 12-15 år.

Unga

I höst dyker det upp en ny diktsamling även för unga, Berör och förstör, där Athena Farrokhzad och Krister Folkhammar gjort urvalet. Spännande! Flera favoritförfattare släpper också nytt under hösten, mest ser jag fram emot Anna Ahlunds Ganska nära sanningen som kommer i januari 2020. Anna Ahlund har också skrivit flera lättlästa böcker på temat kärlek och HBTQ, som jag saknat just detta när jag boktipsat på biblioteket! Det finns mycket lättläst om kärlek, men hittills har det knappt funnits något lättläst om queera relationer. Paketet med böcker heter Våga längta. Även Christina Lindström är en favorit och jag längtar efter hennes nya, Välj mig. Sist men inte minst översätts den fantastiska Angie Thomas nya bok till hösten, den svenska titeln blir Min tur nu. Jag kommer läsa den, men på engelska – On the come up är originaltiteln.

Hur många gånger jag skrev ordet ”längta” i den här texten? Jag vet inte. Men jag längtar efter höstens läsning nu!

A Conjuring of Light – fantastisk urban fantasy

Att skriva nyskapande och hårresande spännande YA-fantasy i en tid när genren fullkomligt exploderat av lysande författare, kan inte vara det lättaste. V. E. Schwab är kanske inte den allra mest kända bland namn som Rick Riordan, Cassandra Clare och Sarah J. Maas, men hennes böcker om det magiska London har tagit andan ur mig på ett sätt ingen annan har på senare år. Kanske inte sedan Cirkeln.

Kell är en av de sista Antari, magiker som kan resa mellan Londons olika dimensioner. I Grey London, vårat London, har människorna glömt bort magin. I White London har magin lämnat världen för alltid och i Black London har den förgjort allt i sin väg. I Red London, där Kell har sin hemvist, flödar magin – men är också hotad av en skärva av den svarta magi som stängde dörrarna till Black London för alltid.

Jag kan inte bestämma mig för vem jag tycker mest om. Kell, magikern som är lysande men ibland ganska arrogant och otrevlig, den underbara piraten och rövaren Lila Bard, den sköra prins Rhy eller den outhärdlige piratkaptenen Alucard Emery. Framförallt kanske jag älskar att Schwabs persongalleri är så mångfacetterat, aldrig klyschigt och är så rikt på mångfald – utan att göra en grej av det. Jag älskar verkligen att två av huvudpersonerna har en HBTQ-relation, samtidigt kan jag inte låta bli att känna en tagg av besvikelse över att de samtidigt också blir något slags rosa alibi – ingen annan gång i de tre böckerna ges någon fingervisning om att HBTQ- relationer är vardag och finns överallt i det magiska London. Under de senaste årens utgivning har HBTQ börjat krypa in i YA-fantasyn exakt på detta sätt, med ett enda queert förhållande – jag hoppas att det bara är en början och att HBTQ-relationer kommer ta mycket större plats i fantasyn i framtiden.

Med det sagt älskar jag A Conjuring of Light. Den är massiv, mäktig på över 600 sidor men spännande och fantastisk hela vägen. Det är mörkt, och mörkare blir det, till en gräns där jag undrar hur långt Schwab egentligen kommer att gå. Jag älskar modet att utforska det svåra och jag älskar hur fantasifullt det är. Om du bara tänkta läsa en YA- fantasy- serie i år, läs den här.

Köp boken på SF-bokhandeln. Finns också på Bokus och Adlibris.

Fler som läst: Carolina läser.

Här kan du läsa vad jag tyckte om de tidigare böckerna i serien:

A darker shade of magic
A gathering of shadows

Blommiga kaffekoppar och riktigt gamla böcker

I ett litet gammaldags café något bortanför den vanliga turistvägen fann jag två fantastiska hyllor antikvariatsböcker. Vi var på tältsemester runt Höga Kusten och hade avvikit för att se Västanåfallet, något av en slump i planerna efter att ha sett en reklambroschyr på en campingplats. Skog och vattenfall är något som ligger mig varmt om hjärtat och vägen till Viksjö var värd besväret. Västanåfallet var fantastiskt vackert, ett av Sveriges högsta med en fallhöjd på 90 meter.

När regnet började falla tog vi skydd inne på det lilla caféet, en dröm av allmogeröd bröstpanel, hembakade kakor och mormorskoppar med olika mönster och blommor på. Det var inte förutan att jag kände andan av Maj nära inpå när jag såg faten med sockerkaka och mandelkubb, då jag händelsevis just nu lyssnar på Liv till varje pris som är sista delen i trilogin om hemmafrun i Örnsköldsvik på 1930- talet. På caféet fanns också två bokhyllor noggrant utvalda antikvariatsböcker om Höga Kusten, timmerflottning, Härnösand, Ådalen, arbetarhistoria, Ångermanland och några få böcker om övriga Norrland. Här fann jag Kåtornas folk av Ester Blenda Nordström, fjärde upplagan från 1921 – första gången utgiven 1916. Jag kunde inte låta bli att köpa den, även om fyndet gjorde mig kluven.

Jag älskade Fatima Bremmers biografi om Ester Blenda Nordström, Ett jävla solsken, och jag älskade Nordströms reportagebok En piga bland pigor. Men att Kåtornas folk kommer vara full av exotifiering av samer och svensk kolonialism, det är jag säker på efter att ha läst Ett jävla solsken. Jag tyckte inte att Fatima Bremmer adresserade detta tillräckligt i sin annars fantastiska biografi, men nog är det självklart att det finns där. Jag kommer kanske läsa Kåtornas folk ändå, nu när jag fann en så gammal version, men jag tror att jag fortfarande är kluven till nyutgåvan av just denna bok.

Vad anser du?

Följ mig på instagram @eliandbooks för fler bilder på böcker och kaffekoppar!

Kärleken vi inte förstår och ALMA-priset 2019

Bart Moeyaert fick ALMA-priset 2019, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne som är det största priset i världen för barn- och ungdomslitteratur. Jag kanske inte alltid läser årets Nobelpristagare, men jag läser utan undantag alltid årets ALMA-pristagare. Det är ofta författare jag älskar att upptäcka, författare som kan vara stora i sina hemland men doldisar i resten av världen. Jag tycker alltid att juryn gör bra val.

Jag hade aldrig tidigare hört talas om Bart Moeyaert, hans böcker har funnits översatta till svenska men gått ur tryck för längesedan. Det är också fint med litteraturpris, att böcker får nytt liv. Ganska snart efter tillkännagivandet av priset blev Kärleken vi inte förstår, en ungdomsbok, nyutgiven av Gilla böcker.

Kärleken vi inte förstår är en kort men intensiv roman, framrullande som en film. Jag kände det som att jag satt på en teaterbänk och såg hela skeendet framför mig, Bart Moeyaert är sparsam med beskrivningar och förklaringar men lämnar tillräckligt mycket ledtrådar för att läsaren själv ska kunna förstå vad som utspelar sig mellan raderna.

Det är en stekhet sommardag, en familj sitter inklämd i en bil. Det finns så mycket begravt under ytan att luften inte räcker till och vid en paus sprider de ut sig över ett vetefält. Mamman och storebror Axel bråkar, vår berättare försöker skydda lillasyster Edie. Ett familjedrama, med betoning på drama. Gång på gång återkommer jag till att det känns som att se en teater utspela sig framför mina ögon. Det är skickligt, men inte alltid fantastiskt som läsning. Kärleken vi inte förstår gör mig kluven. Ibland fascineras jag av berättandet, ibland undrar jag hur bra den är som en ungdomsbok. Ändå finns det massor av undertryckta känslor att spegla sig i – ånger, hat, kärlek, ilska och rädsla. Bart Moeyaert är utan tvekan en skicklig berättare, kanske kommer jag läsa fler böcker. Men jag är inte lika överväldig som jag var över 2018 års pristagare Jaqcueline Woodson.

Gilla böcker, 2019.

Boken finns bland annat på Bokus och Adlibris.

Fler som läst: Enligt O, Prickiga Paula, Ugglan och boken.

Tongues of Serpents – med drakarna på vidare äventyr

Tongues of Serpents är den sjätte boken i Naomi Noviks fantastiska serie om draken Temeraire och hans kapten Laurence. Det är också den första boken i serien jag läser på engelska, eftersom den svenska översättningen slutade med den femte boken. Det är synd, för det här är otroligt bra fantasy som håller även efter några år.

Serien om Temeriaire utspelar sig under Napoleonkrigen, ett fiktionaliserat historieberättande som tar krigiska slag och årtal på allvar men placerar in drakar i skeendet. Mycket roligare, om du frågar mig. Drakarna i sig är det bästa med serien, Naomi Novik ger dem fantastiska personligheter och låter dem vara betydligt smartare och mer intressanta än sina människor. Jag älskar hur Temeraire tänker och pratar med Laurence, jag älskar hur Novik gjort dem så intelligenta men samtidigt pragmatiska och kärleksfulla. Det är ganska långt ifrån den typiska drak-skildringen i fantasygenren.

I Tongues of Serpents är Laurence och Temeraire fortfarande i onåd hos den engelska kronan, efter händelser som utspelade sig tidigare i serien. Våra hjältar får se en helt annan del av världen än den engelska landsbygden och det krigsdrabbade Europa, och det är roligt att följa med på äventyret. Ändå saknar jag många av de personer som fått stanna kvar i England, den kvinnliga kaptenen Rowland inte minst. Jag hoppas av Laurence och Temeraire får komma tillbaka till sina tjänster i kommande böcker. Jag har tre böcker kvar att läsa och jag kommer vara hemskt ledsen när de är slut.

Köp boken på SF-bokhandeln. Finns också på Bokus och Adlibris.

Fler som läst: Carolina läser.

Här kan du läsa vad jag tyckt om tidigare böcker i serien:

Hans majestäts drake
Jadetronen
Svartkrut och eld
Elfenbensriket
Örnarnas triumf

Läst i juli 2019 och TBR för augusti

I juli kom äntligen både solen och semestern. Min semester i år har varit helt oplanerad, vilket på något sätt har varit fantastiskt skönt. Ibland orkar en inte planera något, än mindre genomföra det. Under de veckor som varit har jag mest solat, badat och tränat. Och läst, åtta böcker har det blivit – flera ur min sommarläsningshög men också en oväntad facklitterär bok och en mycket fin hästbok. På bilden saknas Selamlik av Khaled Alesmael och Love and Resistance: out of the closet into the Stonewall Area som jag fick lämna tillbaka till biblioteket, samt ljudboken Krigens barn av Per Anders Fogelström.

Bäst i juli

Bästa läsningen i juli var utan tvekan de 660 sidorna ren magi av V. E. Schwab: A Conjuring of Light, tredje och avslutande delen i trilogin Shades of Magic som inleds med A Darker Shade of Magic. De senaste årens utgivning har varit en fest för YA-fantasy- älskare och Schwabs böcker är de absolut bästa jag läst i genren på länge.

Att läsa i augusti

I augusti ger jag mig på den tjockaste boken i min sommarläsninghögA feast for Crows av George R. R. Martin som är fjärde boken i A Song of Ice and Fire, mer känt som A Game of Thrones. Läsningen av den här serien har länge varit kluven för mig. Jag älskar att det är så episk fantasy, jag älskar många av karaktärerna. Jag är dock trött på att det måste vara så våldsamt och avskyr det ständiga kvinnohatet. Efter varje bok tänker jag att ”det här var den sista”, ändå har jag svårt att inte börja på nästa bok i serien. Har du läst serien? Har du någon annan bok du är lika kluven inför?