Något om fantasy, Bechdeltestet och en storslagen avslutning

kraftenKorpringarna har verkligen det där som gör att jag älskar fantasy. Magi, trovärdighet, häftiga karaktärer, ondska, godhet, det gråa där emellan. I första boken, Odinsbarn, är Hirka dotter till en läkekunnig och lever i periferin, ses som annorlunda därför att hon inte har en svans. Det börjar viskas, är hon odinsbarn? Menskr? Är hon Röta? Andra boken, med just den titeln, skickar Hirka in i människornas värld och i tredje delen, Kraften, är det Umpiris värld som sluter cirkeln.

Kraften har ett ständigt driv och en spänning i historien, samtidigt som den utforskar makt, kärlek, kultur, historia och utanförskap. I detta är den inte lika briljant som andra boken, Röta, men fortfarande älskar jag hur Siri Pettersen använder fantasyvärlden för att synliggöra strukturer och ställa frågor.

Samtidigt har de två första delarna också uppvisat en del tråkiga tendenser som tyvärr är alltför vanligt i fantasy: trots att en författare ansträngt sig för att skapa en tuff kvinnlig huvudkaraktär måste hon fortfarande utstå det som kvinnor även utstår i vår värld: sexuella trakasserier. Jag skrev ganska mycket om detta både i min recension av Odinsbarn och Röta. I Kraften är tack och lov den biten nedtonad. Däremot gör den sista berättelsen synligt något annat som har stört mig med de tidigare delarna men som jag inte kunnat sätta fingret på.

Odinsbarn och Röta verkar främst ha män som framträdande karaktärer. Jag har inte räknat, men vid sidan av Hirka finns hennes far, Rime, tehandlaren Lindri, Graal och Naiell, Stefan, Darkdaggar, Urd, rådet (som till största delen är män) och Skuggorna (dito). Jag tänkte inte så mycket på det här innan eftersom Hirka är en så glödande karaktär – en som jag verklligen älskar – men i Kraften dyker det upp flera kvinnor bredvid henne och det fick mig att sakna dem i de tidigare böckerna. Räcker det att placera in en kick-ass- hjältinna i huvudrollen och låta de flesta övriga betydande figurerna vara män? För att dra det hela till sin spets – skulle Korpringarna har klarat Bechdel- testet? Jag vet inte. Kanske är jag extra hård mot Korpringarna för att den är så otroligt bra i allting annat men ändå gnager det ofta under läsningen.

Jag har svårt att släppa den här frågan för Korpringarna har fått mig att tänka mycket på det, men vid sidan av det är Korpringarna storslagen fantasy och Kraften är en lysande avslutning.

B Wahlströms, 2016.

Hitta den här, här eller här.

Andra som läst: Beas bokhylla, Prickiga Paula, Läsfåtöljens bokblogg, Västmanländskan, Mitt Bokliga Liv.

Omskakande parallelläsning: två briljanta författare om haveri

För några veckor sedan började jag läsa Double fault, en bok som stått i min bokhylla i flera år. Förra veckan, när jag var mitt i den ungefär, fick jag syn på Århundradets kärlekskrig på snabblånehyllan och då kön på biblioteket på den nått monstruösa höjder kunde jag inte låta bli att nappa åt mig den, så omskriven som den är.

århundradets

Då visste jag inte hur mycket de två böckerna skulle samspela. Hur olika historierna än är så fömedlar båda smärta på ett högst påtagligt sätt, trasar sönder äktenskap och kärleken blir vrakspillror efter stormen.

Double Fault utspelar sig på tennisplanen – en för mig högst okänd arena och jag blir desto mer imponerad av Shriver att hon lyckas göra mig så pass intresserad av rankning, servrar och tennisbollar som hon gör. Kanske är det för att tennisen egentligen bara är en kuliss, just en arena – den stora smashen som pågår i Double Fault är Willys och Erics äktenskap. De träffas över tennisnätet, blir kära och gifter sig trots Willys tränares protester. Hon spelar tennis, han spelar tennis. Hon är högre rankad än honom, båda är lågt raknade men på väg uppåt. Vad händer om de blir fiender?

bokote

I Århundradets kärlekskrig är det ett långsammare fiendeskap som har växt fram och kulminerar i ett diktepos, en hälsning till Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen som också är full av referenser till andra litterära verk. Några av dem har jag läst, några inte. Kanske hade läsupplevelsen blivit allra bäst om jag läst alla böckerna, kanske räckte det att känna till dem men ibland är känslan just att Århundradets kärlekskrig vill så otroligt mycket men inte räcker ända fram. Där Tikkanens diktsaga är sorglig och tung, är Witt-Brattströms fräsande och arg.

Men vad de två böckerna har gemensamt är ändå att de inte bara beskriver enskilda äktenskap i haveri utan också på något sätt blir symboler för mäns och kvinnors ofta fruktlösa försök att leva tillsammans. Går det ens att göra det i ett patriarkat? Går det att leva jämställt i en familj när samhället inte är jämställt, när den ena parten är systematiskt underordnad den andra? Både i Århundradets kärlekskrig och Double Fault är patriarkatet en kuliss, svår att slita sig ifrån, svår att urskilja från de personliga felstegen. Double Fault är en mångbottnad titel, en läsvärd bok och en historia som ständigt känns dödsdömd. Århundradets kärlekssaga har tagit steget förbi dödsdömd, det är redan försent och äktenskapet är på väg mot galgen. Som försättsbladet utlovar, en Strindbergsk dödsdans i vår tid.

Monstret i natten – Mats Strandberg och Sofia Falkenhem

Ganska sällan skriver jag om barnböcker i den här bloggen. Jag läser desto fler, men de flesta i mitt jobb som barn- och ungdomsbibliotekarie och jag vill inte blanda ihop min blogg och mitt jobb för mycket. Men då och då råkar jag på en barnbok som är så fantastisk att jag helt enkelt måste berätta.

monstret-i-natten

Monstret i natten handlar om något alldeles för vanligt: ett barn som finner sig självt nästan helt ensam. När Frank fyller nio år är grannen Alice och hennes hund Uffe de enda som kommer på kalaset. Under en lek blir Uffe så uppspelt att han biter Frank i handen och den natten drömmer Frank konstiga drömmar – att han är ute och springer i natten och när han vaknar är det jord och gräs i sängen…

Monstret i natten är en fantastisk historia om att vara ensam, om att hitta sig själv och sin plats, om vänskap, om skräck, om monster, om fantasi. Liksom i Eld, skriven av Mats Strandberg tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, finns här också en fantastisk bibliotekarie, åh jag älskar att bibliotekarier i barn- och ungdomslitteraturen får vara någon annan än en sur och gråhårig tant! Jag älskar också att Mats Strandberg blinkar åt klassisk skräcklitteratur- och film utan att låta det komma i vägen för berättelsen.

Jag älskade Monstret i natten. Min kollega och hennes åttaåriga son älskade den (”vi var tvungna att läsa ut den fast det var läggdags!”). Boktokig har skrivit en fantastisk recension av boken som egentligen säger allt som behöver sägas: spring och läs!

Du hittar den här, här och här.

Fler som läst: Boktjuven, Kulturhyllan, prickigapaula, Carolina läser.

Sol, bad, läsning

Fortfarande tampas jag med förkylningen som vägrar släppa taget, men jag hoppas att sol och värme kommer råda bot på det. Ikväll åker vi iväg en vecka och jag har med mig en rejäl bokhög (några böcker har tillkommit). Men det blir lite bloggande ändå! Nästa vecka kommer det dyka upp tidsinställda recensioner av Monstret i natten och Kraften – tredje delen i Korpringarna – samt en dubbelrecension av Double Fault och Århundradets kärlekskrig.

IMG_1772

Förra sommaren, en båttur.

Vi ses nästa lördag! (och då kommer jag börja planera sommarläsningen.)

Packar – bokmalstyle

Den egentliga frågan när en åker utomlands är ju – som alla bokmalar vet – vad för böcker som ska få åka med. Frågan är minst sagt svårhanterlig för en kan ju inte riskera att bli utan (ve och fasa!) men samtidigt vill en inte betala övervikt på flyget på grund av bibliotek i resväskan. Vanligtvis är det ju ingen annan som släpar runt på de där tjugo kilona med böcker, heller. Lösningen sitter i ett väl fungerande urval samt detta fantastiska resepåhitt vi kallar pocket.

Min bokhög hittills, för sju dagars resa i Kroatien, ser ut så här:

IMG_6816

Vår man på fältet, av en kroatisk författare, om Kroatien.
Here’s looking at you, av den fantastiska Mhairi McFarlaine, fyller chicklitkvoten.
Jag och Earl och tjejen som dör, för att jag alltid vill ha med mig något YA.
Revolutionary Road, för att jag nog vill ha en bok att sätta tänderna i efter kärlek och YA, men som inte är för allvarligt ändå på grund av semester.

Jag är ganska nöjd med urvalet. Eventuellt lånar jag också någon bok av kroatiskan Slavenka Drakulic som Feministbiblioteket tipsade om. Eventuellt plockar jag med mig Not that kind of girl av Lena Dunham som jag står på kö på, om den hinner komma in innan lördag. Eventuellt plockar jag på mig någon YA till på grund av den där abibliofobin vi nämnde tidigare men fyra-fem hyfsat tjocka böcker bör väl räcka sju dagar?

Ser framåt och bortåt

Bloggens stillastående senaste veckan ursäktas av förkylningsdäckad bloggare. Långhelgen försvann i ett töcken av hosta för mig men jag hoppas på att bli frisk lagom tills att vi åker på semester på lördag (fingers crossed).

Vi åker mot södra Europa, närmare bestämt Kroatien, och jag har gjort det till en vana att alltid ha med mig en bok som utspelar sig i, eller är skriven av en författare från det land jag ska till (helst en kombination av båda). I Prag läste jag Önskemånglarens dotter och En annan stad, i Barcelona Vindens skugga och Katedralen vid havet. Nu senast, på Rhodos, läste jag Mörderskan som Västmanländskan tipsade mig om. Det var fantastiska läsupplevelser.

Jag har snokat runt och lånat hem Vår man på fältet av Robert Perišic. Jag skulle rent allmänt vilja bli bättre på att läsa böcker från fler länder men när jag väl åker utomlands tycker jag det är extra kul att läsa något skrivet från just det landet.

varmanpafaltetÄr det någon som läst? Har ni något annat tips på en kroatisk författare?

Läst i april 2016

Min läsning verkar dala upp och ner från månad till månad, ganska mycket i fas med hur mycket jag har att göra på jobbet. Just nu är det full fart inför alla sommaraktiviteter på biblioteket och sådär jättemycket har jag inte läst – i alla fall inte i jämförelse med mars månads tio böcker – men bra böcker har det varit.

böckerapril

Middagsmörker – Charlotte Cederlund
Lollo – Linna Johansson
Askfödd – Sabaa Tahir
Smutsig svart sommar – Anders Fager och Daniel Tollin
Monstret i natten – Mats Strandberg och Sofia Falkenhem

5 lästa böcker
2 fantasy
1 grafisk skräckroman
1 barnbok och 2 ungdomsböcker

Månadens tema var helt klart fantastik, bara en av fem böcker rörde sig helt och hållet i vår värld.

Månadens nja tillfalles Middagsmörker eftersom den, även om den var spännande och bra fantasy, hade en del stora frågor kring sig om exotifiering och appropriation. Jag tänker inte hylla serien helt, än.

Monstret i natten var månadens mest efterlängtade (Mats Strandberg skriver skräck för kids!!) och den levde upp till förväntningarna med råge. En översvallande recension kommer men jag kan redan nu säga: Läs! Och framförallt – läs den högt för kidsen.

Månadens bästa Lollo.

Vad har du läst?

Biblioteksenkät

En snöig onsdagskväll och en bibliotekarie kan så klart inte stå emot en biblioteksenkät hittad hos Bokbabbel! Ursprungligen från Bokhora.

Antal biblioteksböcker hemma (eller på Paddan) just nu: Åtta, och det är mest kokböcker. Ganska låg siffra för att vara mig, men jag försöker stenhårt att läsa hyllvärmare och recensionsexemplar som jag har betydligt fler av.

Varav utlästa: Typ sju. Ähem… Fast fem av de sju är kok- eller virkböcker som jag visserligen bläddrat igenom men inte känner mig helt färdig med. Så kanske de inte räknas som ”utlästa”. I sådana fall är siffran betydligt mer smickrande, om än inte helt godkänd. Två.

bibblolan

Just nu- bibblolån.

Reservationer: Sju. Också en ganska låg Eli-siffra men det var ju det där med hyllvärmarna och recensionsexen då…

Och av dem längtar jag mest efter: Helt klart If I was your girl av Meredith Russo.

Senaste inköpsförslaget: Jag vet inte om det räknas eftersom jag jobbar på mitt eget lånebibliotek men jag både tyckte att vi skulle köpa och ville läsa If I was your girl så kanske den då. Senaste inköpsförslaget till en avdelning där jag själv inte köper in böcker var CD:n Mountain Songs & Other Stories med Maxida Märak och Downhill Bluegrass, samt Fevre Dream av George R. R. Martin.

Senast utlästa biblobok: Smutsig svart sommar av Anders Fager och Daniel Thollin. Bra!

Läser just nu: Double Fault av Lionel Shriver (som inte är ett bibblolån) och Kraften, tredje delen i Korpringarna, av Siri Pettersen (som är ett bibblolån fast inte med på bilden).

Smutsig svart sommar – Anders Fager och Daniel Thollin

Samlade svenska kulter är en fantastisk samling skräcknoveller där det lågmälda blandas med det explicita och skräcken ständigt är närvarande. Smutsig svart sommar bygger på en av novellerna i samlingen, det är den Lovecraftosande berättelsen om ett uråldrigt monster vid en dansbana i Borås som dyrkas av stadens unga kvinnor.

9789163611452_200_smutsig-svart-sommar

Smutsig svart sommar är just det, ett smutsigt stycke skräck och en lika solkig småstadssommar i ett klibbigt Sverige – gränslandet mellan igenkänningens tristess och tentakelmonstrenas äckel är förfärande, förförande och fantastiskt. Jag älskade berättelsen i Samlade svenska kulter men frågan är om inte det grafiska formatet gör den ännu större rättvisa. Daniel Thollin sätter mardrömslika bilder på Anders Fagers ord och sommaren har aldrig varit så blodig.

Köp den här, här eller här.

Andra som läst och bloggat: Tentakelmonster.