Årets bästa böcker 2017

2017. Året då mitt antal lästa böcker fortsatte att minska men där jag ändå hittade några fantastiska läsupplevelser. Precis hur många böcker 2017 innebar kan du läsa om här.

Det här är de tio bästa jag läste 2017. Jag skriver lite mer om de fem allra bästa och lite mindre om resterande fem. Längst ner finns några bubblare för helt ärligt, det går ju inte att bara välja tio böcker.

Här kan du läsa om 2016 års bästa böcker.

Tio- i topp 2017

Olyckornas tid

Oktober är olyckornas tid. Varje år under årets tionde månad sveper Caras mamma in familjen i skyddande lager av mjuka kläder och förmaningsord. Oktober är skärsår, blåmärken, brutna ben – och ibland, döden.

Olyckornas tid är ett mästerverk, en mörk saga med fantasins kraft och destruktivitet sida vid sida. Den balanserar mellan barndomens lekar och vuxenlivets allvar i en halsbrytande färd – mörk och magisk.

The Hate U Give

Starr är två personer, hemma i förorten Garden Heights där gängkriminalitet är vardag, och den som går på den fina privatskolan inne i stan. När Starrs barndomsvän Khalil skjuts till döds av en polis framför Starrs ögon flyter Starrs två världar ihop. Hon blir den som kämpar mot orättvisorna.

Angie Thomas tecknar  ett närgånget porträtt av en ung tjej men också rasistiska strukturer, på ett så klarsynt sätt att det inte går att förbise. Jag använder sällan uttrycket men The Hate U Give är verkligen en bok som alla borde läsa.

Dykungens dotter

Aldrig älskad. Modern och dottern är mörkervarelser som dras mot det destruktiva, tror på lovorden i den nya staden men som istället förgörs av den. De är barn av dyn, av det gamla samhället, av skogen och den nya världen är inte deras.

Mörkret, tyngden, döden. Dykungens dotter av Birgitta Trotzig förförde mig med sitt språk, sin symbolik, sin tröstlöshet. Länge kommer jag tänka på den, länge kommer det ändå dröja innan jag tar upp en bok av Trotzig igen.

Thin Air

Kanchenjunga är världens tredje högsta berg och ett av dem som tagit livet av flest bergsbestigare. Stephen Pearce är läkare och reser 1935 till Indien och sin bror Kits expedition. Kit, som är besatt av Lyells expedition från 1907 där fem personer dog.

Thin Air tar oss återigen med till iskylan från Dark Matter. Men här är det mer människans ondska som skrämmer, än det som finns begravt i isen. Avskalad, men fruktansvärt skrämmande roman.

Pojkarna

Kim, Bella och Momo balanserar på gränsen till vuxenlivet. De leker barndomens lekar men gömmer dem i Bellas växthus. De får utstå den sortens sexuella trakasserier från pojkar som viftas bort med ett ”boys will be boys” eller ”han är bara kär i dig”.

Med höstens #metoo känns Pojkarna ännu viktigare. Kim, Bella och Momo får uppleva friheten när de förvandlas till pojkar. Jessica Schiefauer skriver om de hårda glåporden, att skapa sig en identitet men också om fantasins frigörande betydelse. En underbar bok, lika viktig som poetisk.

 

The Accelerati Trilogy, de tre böcker som inleds med Tesla’s Attic och som är de bästa äventyrsböckerna för 9-12 år som getts ut på många år. Boken börjar med att Nick får en brödrost i huvudet och utvecklas till en jakt på Nikola Teslas visionära uppfinningar och på hemligheten som Accelerati- sällskapet är ute efter. Serien är fullständigt genial, en av de smartaste bokserier jag någonsin läst – och så fantastiskt spännande.

Den förskräckliga historien om Lilla Hon, den sorgliga och galghumoristiska boken om flickan som är så osynlig att hon inte ens har ett namn. Lilla Hon ville bara leka i kuddrummet men finner sig snart leta upp skolans alla spöken, från kocken med köttyxan till flickan som sprang med saxen i syslöjden. Sidorna dryper av hemskheter men det är inte det blodiga som är det otäcka. Jag älskar den.

De försvunna, en av de mest otäcka böcker jag läst i år för 9-12 år. Sju barn är vilse i skogen, kämpar för sin överlevnad och mot tvivlet som gror sinsemellan. Vad är egentligen verkligt? Tvetydigheten skrämmer slag på mig, beskrivningen av hungern gör ont i magen. De försvunna är spännande men storheten ligger i det atmosfäriska, att verkligen vara där i skogen. Och våndas.

The Loneliest Girl in the Universe, berättelsen om Romy Silvers som är enda överlevande på rymdskeppet The Infinity, på väg mot en ny planet att bebo när mänskligheten förstört den gamla. Den totala ensamheten i rymden, mänsklighetens förfall, jag tänker på Aniara när jag läser. Och jag kan verkligen inte sluta.

Bli som folk, är betraktelser över livet i Västerbotten. Över folken, framförallt kvinnorna och barnen. Att leva, bli vuxen. Stina Stoor läser själv in ljudboken och orden faller på plats, liksom magiskt.

Bubblare

Jag har läst några fantastiska böcker i fantastikgenren. Den finaste fantasyn var Tales of the peculiar av Ransom Riggs och den bästa dystopin Never let me go av Kazuo Ishiguro. Den mest hårresande skräcken fann jag i Yuko av Jenny Milewski och Hemmet av Mats Strandberg.

Bland de många barnböcker jag läste fanns det tre som jag tyckte särskilt mycket om. Den Augustprisbelönade Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg, den fantastiskt fina och inkännande Haj-Jenny av Lisa Lundmark och det episka äventyret Det tunna svärdet av Frida Nilsson.

Den kanske största genren i min läsning är dock YA och de bästa böckerna där var 2017 Vakuum av Mia Öström, How I live now av Meg Rosoff och Om du såg mig nu (fjärde delen i Spring så fort du kan) av Sofia Nordin.

Slutligen, två böcker som jag inte kan låta bli att nämna. Den fantastiskt roliga och morbida Blybröllop av Sara Paborn, om bibliotekarien Irene som ger igen på sin man Horst efter åratal av förtryck – och klassikern Pennskaftet av Elin Wägner som jag äntligen läste, och älskade.

Vilka var era favoriter 2017?