Ansiktet – Dean Koontz

Ansiktet, eller Channing Manheim som är hans riktiga namn, är känt på allas näthinnor som en gudomligt vacker skådespelare och en av världens mest kända. Fric är hans mindre kända son, blyg och bortkommen och lite nördig och oftast alldeles ensam i Manheims enorma hus, eller slott som kanske är en mer rättvis bemärkelse. Till sällskap har Fric hela hushållets personal och bland dem säkerhetschefen Ethan Truman, en före detta polis som nu har ansvaret för huset och dess invånare. Men inte ens Ethan kan hjälpa Fric när han får samtal från någon som verkar veta exakt var i huset han befinner sig, och att någon snart kommer kidnappa honom.

Dean Koontz största fel och brister som författare finns i det faktum att han har svårt att hejda sig när han blandar in övernaturligheter i böcker. Det kan aldrig bli endast en viskning om något onaturligt, allt får en förklaring och allt exploateras till det inte är skrämmande längre, och det är därför hans renodlade, verklighetstrogna skräckromaner är mycket bättre än hans science fiction- betonade.

Ansiktet befinner sig någonstans däremellan. Redan i de första kapitlen märks det att den är präglad av något diffust från ”andra sidan”, något som dels förföljer Fric med telefonsamtal och dels räddar Ethan när han är en hårsmån från döden. Som vanligt utvecklas detta också efterhand men för en gångs skull hålls det på en rätt lagom nivå, det blir inte för övernaturligt eller för svårt att tro på. Tyvärr är det heller inte så spännande som det hade kunna varit, det är en för långdragen historia som tar alldeles för många samtal, funderingar, och långdragna dispyter på sig för att vara riktigt intressant hela vägen.

Den är heller inte övertygande. De sista kapitlen är riktigt spännande, men jag var nära att ge upp på vägen dit och den enda av karaktärerna som håller fast mitt läsintresse är Fric. Den lille pojkens övergivenhet och ensamhet är rörande och hans ensamma vandringar i det stora huset, bortglömd av sin kände far, är det jag kommer minnas bäst från Ansiktet. Resten övertygar mig inte.

Kommentera