Novelltorsdag: Bengångarna – Johan Theorin

När jag läst Johan Theorins tidigare böcker (Skumtimmen, Blodläge, Nattfåk och Sankta Psyko) har jag i nästan varje recension efterfrågat ett skräckmoment som får ta mycket större plats eftersom det helt klart verkar vara det område som Theorin är bäst på, vilket allra mest märks i Nattfåk – hans hittills också bästa bok.

I Bengångarna får jag precis vad jag frågar efter och jag är helnöjd. Kan man annat än älska en novell som börjar med meningen:

Karl Bergström kom med hacka, såg och spade i en lång svart tygvästa under armen till Asta Nilssons grav på Göteborgs östra kyrkogård strax före nio på fredagskvällen.

Redan där vet man, man vara vet att någonting kommer komma upp ur den där graven och det är hejdlöst spännande från första sidan. Bengångarna är ett underbart exempel på kravlös och underhållande skräckläsning och det är en sådan novell som gör sig bäst i sällskap med tända ljus och ensamhet – gärna på natten. Theorin använder sig visserligen av ganska typiska element för att skapa en skrämmande stämning och det är inte det mest originella jag läst men det är absolut underhållande – och framförallt i början också alldeles tillräckligt stämningsfullt. Jag hoppas på mer skräck av Theorin!

0 thoughts on “Novelltorsdag: Bengångarna – Johan Theorin

  1. Åh, vad underbart! Jag lyssnade på Sankta Psyko, den var så bra – jag tänkte hela tiden ungefär såhär om huvudpersonen: VAD HÅLLER HAN PÅ MED??? jag ville typ kliva in i boken och skaka om honom och ge honom en örfil och ställa honom mot väggen, haha. Gillar verkligen när man blir så engagerad i en bok.

    1. Hehe, jag lyssnade också på Sankta Psyko och tyckte ungefär som du 😉 Gillar också när man blir engagerad i en bok!

      Bengångarna bjuder visserligen inte på så mycket överraskningar så man ska nog inte ha för höga förväntningar på den, men den ger en precis vad man vill ha i en bra spöknovell 🙂

  2. Härligt 😀 jag började faktiskt lyssna på Skumtimmen i morses. Det tog sisådär 5 sekunder så var jag helt fast. Det kändes inte jättebra att behöva stänga av och gå till jobbet, men tyvärr måste man ju ha en inkomst också, haha.
    Läser just nu Munken av Matthew G Lewis, har du läst den?

    1. Skumtimmen är jättebra! Men jag tycker faktiskt Nattfåk är hans bästa, har du läst den?

      Jag började läsa Munken på engelska, men gav upp. Den var alldeles för långrandig och uppstyltad för mig, åtminstone på originalspråk. Kanske borde läsa den på svenska istället 🙂

  3. Ja, jag har läst drygt halva Munken nu och dels har det knappt handlat om munken alls, och dels har den inte varit ens det minstaste otäck. Jag hoppas att det tar sig. 🙂

    Jag har inte läst Nattfåk än, men jag har lagt till den bland mina favoriter i min ljudboksapp, så den blir nog nästa på listan 😀

    1. Vad tråkigt! Jag började ju läsa den för att den skulle vara så hemsk, ”gotikens urbok” och allt sådant där. Får se om jag läser den på svenska i alla fall sen då, bloggar du om den när du läst ut den? 🙂

      1. Ja, eller hur. Jag vill bli rädd, goddammit! Haha. Jajemen, det kommer jag göra. Läser den för en uppsats om skräck som jag skriver i skolan, men självklart måste det ju bli ett inlägg om den också. 🙂

        1. Uppsats om skräck, nice 🙂 Då ska jag i alla fall vänta med att låna den på svenska tills jag läst det slutliga omdömet 🙂

Kommentera