Bokhistoria

När jag var ganka liten gjorde jag den fantastiska upptäckten av biblioteket. Nu var det inte ett särskilt stort bibliotek som fanns i den ytterst lilla by där jag växte upp, men likväl var det ett bibliotek. Dit gick jag så fort jag fick möjlighet och lånade högar efter högar med Jules Verne, Enid Blytons Äventyrsböcker och Robert Louis Stevensons pirater. Äventyr, det var min grej.

På den tiden fanns det något som hette bibliotekskort. Kanske hette det inte just det, men det var i alla fall små lappar som stoppades i fickor längst bak i böckerna och där fanns hela bokens livshistoria i form av utlåningsstämplar.

Vissa böcker var enormt populära. De var fulla av stämplar, ofta hade de bara fått stå på hyllan i några dagar och vila mellan de ivriga barnahänder som slet i dem. Som Mio min Mio, till exempel. Andra böcker hade bara några få stämplar, kanske inte ens någon, kanske bara en och den var så antik att den hade flera år på nacken. Som Patrick ’Briens Aubrey och Maturin- serie. Den älskade jag. Jag undrade varför den lånades ut så lite.

Ibland kan jag sakna det. Inte exakt vem som lånat en bok, men hur mycket den har varit utlånad och när den har varit utlånad.

Det är lite som bokhistoria.

9 reaktioner på ”Bokhistoria

  1. Ja, man brukar ibland säga att ”utvecklingen går bakåt”. På min gymnasieskolas bibliotek kunde det til och med vad tdigare låntagare hetat och vilken klass de gått i.

  2. Ja, man brukar ibland säga att ”utvecklingen går bakåt”. På min gymnasieskolas bibliotek kunde det till och med vad tidigare låntagare hetat och vilken klass de gått i.

  3. Det där kommer jag också ihåg! Tyckte det var jättespännande att se hur hur ofta böcker varit utlånade. Tror till och med jag kände mig lite cool när jag lånat en bok som inte varit utlånad på flera år:)

  4. Ja jag gillade också det där kortet! Vet du. Om man köper böcker från Better World Books så kan man ha tur att få köpa just gamla låneböcker från biblioteken som har gjort sig av med böcker. I min Waking the Moon sitter just ett sådant fint lånekort 😀 Lite sorgligt men också väldigt fint!

      1. Ja det tycker jag helt klart. Min var helt oöppnad och inplasted och fin. Jag vet att Boktävlarna fick en signerad Elizabeth Hand för ett tag sedan. SÅ man kan få riktiga godbitar därifrån 😀

Kommentera