Boklördag special: Fröken Smillas känsla för snö – Peter Høeg

Idag är det Boklördag special i bloggen, med särskilt fokus på Bokmässan och nordisk litteratur. Först ut, recension!

September månad är den sista i den nordiska läsutmaningen och det var dags att göra ett återbesök till Danmark – förra gången läste jag Judaskyssen och den var både bra och dålig.

Fröken Smillas känsla för snö har jag ”tänkt” läsa länge, en sådan bok många har läst men som man aldrig kommer sig för att läsa själv. Tur då att det finns utmaningar som får en att faktiskt få tummen ur!

Det kan vara farligt att läsa kända böcker, det är lätt att skaffa sig en förhandsuppfattning eller ha för höga förväntningar – med just den här boken råkade jag nog ut för det senare snarare än det förra eftersom jag egentligen inte hade en aning vad boken handlade om. Däremot älskar jag titeln.

Vad den handlar om är livets orättvisor, klassklyftor och vad samhällets maktbalans kan göra med människor. Smilla är medelålders, lever i utkanten av samhället – vad hon gör och har gjort blir inte känt förrän långt in i historien och den enda känsla jag inledningsvis får av henne är att hon är annorlunda och väldigt svår att sätta fingret på. Därför är det också väldigt svårt att lära känna henne och jag får aldrig någon riktig sympati för hennes karaktär – kanske är det inte heller meningen.

Däremot bryr jag mig väldigt mycket om vad man kalla bokens andra huvudperson – barnet Esajas som inledningsvis faller från ett tak och dör och som, vilket läsaren förstår efterhand även det, har inlett en märklig vänskap med Smilla.

Jag tycker om hur vänskapsbanden mellan Esajas och Smilla sakta men säkert förklaras för läsaren, eftersom sorgen över att han är död hela tiden finns i bakgrunden verkar de på något sätt ännu viktigare och starkare. Men ännu mer än en vänskapsberättelse är det här en thriller och en deckare, om än en ganska långsamt berättande sådan. Smilla vill inte acceptera att Esajas död var en olyckshändelse och sätter igång en alldeles egen utredning.

Fröken Smillas känsla för snö var inte en bok jag tokälskade och den övergripande historien fångade mig aldrig. Däremot blev jag då och oerhört fängslad av Høegs språk, meningar som ibland glimrade till och hur starkt han beskriver Esajas utsatthet.

7 thoughts on “Boklördag special: Fröken Smillas känsla för snö – Peter Høeg

    1. Hehe 😉 Jag tyckte om den på vissa ställen men som sagt, överhuvudtaget så fångade inte historien mig.

  1. Jag var också lite splittrad till den. Den var ganska upphaussad precis då när jag läste den. Jag fick en känsla av att det var något jag inte fattade på nåogt sätt. Den ahr filmatiserats och det var inte så tokigt.

    1. Ja, eller hur. Jag tyckte inte historien överlag var särskilt bra men vissa detaljer gillade jag. Borde kanske se filmatiseringen 🙂

Kommentera