Boktips på K

Jag tänkte tipsa om tre böcker på bokstaven K, två stycken ur samma utgivningsserie och en bok som jag fått av Anna.

Kort kjol av Christina Wahldén är en sådan bok som är obehaglig men bra och en sådan bok som alla borde läsa. Den är lättläst, bläddras igenom på några timmar men den lämnar spår efter sig som är svåra att sudda ut eller sluta tänka på. Den handlar om Myran som blir våldtagen efter en klassfest och får uppleva övergrepp efter övergrepp även efteråt, på skolan och i rättssalen. Hemsk, viktig och otroligt bra.

Att jag älskar Selma Lagerlöf är ingen hemlighet och en av hennes allra bästa böcker är i min mening Kejsarn av Portugallien. När jag hade läst den för andra gången beskrev jag den med orden ”En sorglig torpare, vansinnig av kärlek i en hatisk och ogynnsam värld”. Det är en fantastiskt vacker och sorglig berättelse om en far vars enda kärlek är sin dotter och hur han förlorar förståndet när hon lämnar honom för att flytta in till staden.

Dagens tredje och sista boktips är Karin Boyes Kallocain. Det är en framtidsdystopi i 1984:s anda och beskriver en kall framtida värld där staten övervakar allt och där serumet Kallocain kan få människor att avslöja sina innersta tankar. Skrämmande, välskriven och fantastiskt bra!

7 thoughts on “Boktips på K

  1. Här måste jag naturligtvis åter igen ta upp Vibeke Olsson, för del två och fem av de sex delarna i hennes serie om en familj i Romarriket börjar på K: ”Kvarnen och korset” och ”Krigarens sköld”.

    Sedan kan vi också ta den här: ”Kärleksband” av Elaine Kagan. Den handlar om Jenny, som år 1959 tvingas adoptera bort sin dotter efter att hon blivit sviken av barnets far, och om hur dottern Claudia många år senare börjar leta efter sina biologiska föräldrar.

  2. Håller med Kejsaren av Portugallien är verkligen ett mästerverk, Kallocain började jag läsa en gång men lade den ifrån mig. Kanske skulle testa igen… Jag har läst första boken i Olssons serie om romarriket, men tyckte inte alls om, men smaken är som baken:)

    1. Då vill jag fråga vad det var, som du inte tyckte om. Jag uppt’äckte den serien redan som femtonåring, och jag har återkommit till den då och då ända sedan dess. Jag skulle till och med säga, att VO är en av de författare, som jag tagit mest intryck av i mitt eget författarskap. Visst innehåller den här serien många gräsliga detaljer, och VO verkar tro att det är orealistiskt med ens halvlyckliga slut. Jag kan också undra över vissa saker, som varför hon inte lät Sabina vara kristen (eller åtminstone förstå kristendomens budskap om jämlikhet och renhet), eller varför hon inte lät Sabinas sonson Onesimus kunna läsa. Men denna serie har i alla fall fascinerat mig i tolv år. Kanske för att de berättar om slavarnas och de fattigas liv. Tidigare generationer av författare fokuserade på överklassen, när de skrev om Romarriket.

  3. Kejsaren av Portugallien säger många att den är bra. Jag har sett tv-serien, så därför har det aldrig blivit av att läsa boken, men den verkar helt klart vara värd det! Kallocain är jag också sugen på – tror till och med att den ligger någonstans här hemma så kanske den får sluta sig till Kill Hyllvärmare-projektet. 🙂

Kommentera