Bokutmaningen dag 15 – Din favorit bland manliga karaktärer

Dagens svåraste fråga! Som vanligt har jag såklart flera olika favoriter men speciellt förtjust är jag i antihjältar och en av de som ligger mig allra närmast om hjärtat är Erik i Fantomen på Operan. Han är egentligen ond, men liksom flera andra karaktärer ur litteraturens värld är han inte ond från början, det är samhällets som har gjort honom till den han är genom att stänga ute honom för hur han ser ut. Han gömmer sig och skapar sig en fristad i katakomberna under Parisoperan, och visar sig inte för någon förutom som ”spöket”, åtminstone inte förrän han blir förälskad i den unga sångerskan Christine Daeé.

Jag älskar Erik, han är ond men inte genomond och han är inte tillräckligt ond för att inte kunna älska någon. Jag har bara läst boken på engelska för av någon anledning är den svår att få tag på (åtminstone att köpa!) på svenska. Någon gång vill jag friska upp min franska tillräckligt mycket för att läsa den på originalspråk, och se om den är lika fascinerande (eller mer..) då.

Poor, unhappy Erik! Shall we pity him? Shall we curse him? He asked only to be ‘some one,’ like everybody else. But he was too ugly! And he had to hide his genius or use it to play tricks with, when, with an ordinary face, he would have been one of the most distinguished of mankind! He had a heart that could have held the entire empire of the world; and, in the end, he had to content himself with a cellar. Ah, yes, we must need pity the Opera ghost…

0 replies on “Bokutmaningen dag 15 – Din favorit bland manliga karaktärer”

  1. Sabina skriver:

    Kan inget annat än hålla med – han är även min manliga favoritkaraktär 🙂 överraskning 🙂 men jag skulle inte kalla honom ond alls. Men det beror kanske på att jag inte räknar ondskan på samma sätt.

    Den blir aningen bättre på franska, men det säger jag ju bara för att den blir krångligare då 😉 önskar att jag kunde läsa det med lite flyt 😛

    • Eli skriver:

      Nej det var ingen överraskning, det visste jag 😉 Och det där med ondska kan man ju diskutera i all oändlighet (jag har ju till och med skrivit en B-uppsats om det…) och nu var det förvisso ganska längesen jag läste boken sist men jag tycker det är väldigt tveksamt. Jag kallar honom inte god. Däremot tycker jag att hans kärlek räddar honom från att vara helt ond. Varken ondskan eller godheten tycker jag är svartvit 🙂

Kommentera