Dvärgen – Pär Lagerkvist

”Dvärgen är kärlekslös, egenkär och manipulativ. Hans mor sålde honom till ett furstehov när han var barn, och sedan dess är han en av nyckelfigurerna där. Även om han hyser en viss respekt för sin arbetsgivare ser han ändå sig själv som den högst stående eftersom han hyser mest förakt för människor. Han har ett finger med i alla intriger och medkänsla är ett totalt främmande begrepp i hans liv.” 

Dvärgen är en otroligt mörk bok, en bok som griper tag i läsaren och en bok som är berättad utifrån en så annorlunda synvinkel att man börjar undra vad människan egentligen är för en varelse. Den handlar om en varelse så uppfylld av ondska och förakt att det är det enda som går igenom texten. Den kärlek eller medkänsla som finns blir endast ett hån då den ses genom dvärgens ögon, och människan blir en förhatlig varelse, endast uppfylld av begär till sig själv och andra människor.

Trots att boken är väldigt intressant har jag lite svårt att förlika mig med den form av missnöje och förakt som utspelar sig i boken, jag är inte riktigt van vid Lagerkvists sätt att skriva. Men om du inte har något emot den formen av uttrycksfullt hat rekommenderar jag ändå boken. Insynen i ett furstehov i renässansens Italien är väldigt intressant, och även om det är sett genom dvärgens ögon är det ändå skrämmande verkligt.

Kommentera