En mörk och blodig läshelg?

Även om jag brukar säga att jag helst läser deckare på sommaren och inte påsken, har jag bevisligen skrivit en hel del om fenomenet påskekrim ändå. Kanske för att det på något vis fascinerar mig, att så många vill kasta sig in i det blodiga och mörka under en tid när våren är i antågande. Kanske är det för att påsken egentligen är en väldigt blodig tradition. Om man gräver i den hedniska mytologin finner man ganska snart vårblotet och i den kristna tror man att det var då som ängeln strök blod på dörrarna i Egypten och att det var då som korsfästelsen ägde rum.

I Norge menar man också att ”påskekrim” har sin bakgrund i en väldigt lyckad reklampkampanj för en deckare som lanserades som ett aprilskämt 1923, då påsken inföll 1 april.

Hur det nu är med den saken så är det många som tar med sig en deckare ut till stugan i påsk. Här på bloggen blir det extra mycket kriminallitteratur då jag har tidsinställt recensioner både av Career of Evil, tredje boken av Robert Galbraith, och Kristina Ohlssons Sjuka själar som jag tycker egentligen är mer av en deckare än en skräckroman även om den marknadsförs som det senare.

Själv har jag med mig Elin Olofssons Gånglåt ut till stugan, tillsammans med Lollo av Linna Johansson. Nu kanske ni invänder att påskledigheten ju bara innefattar fyra dagar och att två böcker borde vara alldeles tillräckligt men jag kan ju inte med rimliga medel köra en deckarspecial på bloggen och sen inte läsa en enda liten deckare på ledigheten! Så jag norpade åt mig Maria Langs Farligt att förtära innan jag stängde biblioteket i torsdags kväll. Farligt att förtära är inte bara för mig oläst utan också påskigt gul-rosa och utspelar sig under en vårfest – passande – och är dessutom en av Lang-böckerna som kommit i en ytterst tjusig nyupplaga. När släpps resten, undrar jag?

IMG_6657

Håll utkik efter deckare på bloggen i helgen!

Vad läser ni? Deckare? Skräck? Glada vårskildringar?

2 thoughts on “En mörk och blodig läshelg?

  1. Själv läser jag slattar.. Jag har en del påbörjade böcker.. Angående deckare så har jag mer eller mindre sagt till mig själv att inte läsa några deckare i år. Jag har fått en överdos på senare år, särskilt i ljudboksform och jag har inte snubblat över många guldkorn i floden av dussindeckare. 😮

    1. Håller med om att det är lätt att få en överdos! Det fick jag för några år sedan och har sedan dess inte satt i mig någon sån där dussindeckare (typ Kallentoft och Jungstedt). Men gillar fortfarande Katarina Wennstam och Åsa Larsson, som är mer samhällskritiska i sina deckare och dessutom har ett fint språk.

Kommentera